Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de kungliga trupperna, oroliga rörelser spordes från flera landskap,
och konungen var allvarligt bekymrad. Följande vinter förnyades
upproret med stegrad häftighet; bönderne belägrade Kalmar och
Stegeborg, och Dacke slog ånyo de kunglige. Men nu inryckte
tre härar på en gång i Småland; hufvudstyrkan påträffade
bondehären vid sjön Asunden och slog densamma i grund. Då
underkastade sig större delen af landskapet, och allmogen straffades
med böter och inqvartering af knektar. Dacke sökte väl ännu
en gång förnya resningen, men måste fly, upphanns af konungens g.«
folk på gränsskogen till Bleking och nedlades med pilar, 1543.
Detta uppror var det sista och det farligaste af dem, Gustaf hade
att bekämpa. Han lät varna sig af faran och blef efter den tiden
försigtigare i sina, reformer. Kansleren v. Pyhy beträddes med
tjenstefel och sattes i fängelse.
Sedan lugnet blifvit återställdt på alla håll, sammankallade
Gustaf en allmän riksdag i Vesterås, jan. 1544. Här antogs
af ständerna den s. k. arfföreningen, som gjorde Sverige till
ett arfrike. Kronan blef ärftlig efter förstfödslorätt inom Gustaf
I:s manliga afkomma, och de yngre sönerne skulle förses med
land och län. Dessutom blef reformationen fullt genomförd, och de
återstående katolska bruken afskaffades.
Genom Vesterås* arfförening var all utsigt till unionens
återställande försvunnen för den danske konungen. Han började från
den tiden uppföra sig mindre vänligt emot sin bundsförvandt
konung Gustaf; han slöt enskild fred med kejsaren och upptog
i sitt sköldemärke det svenska riksvapnet tre kronor 1). Afven
Gustaf slöt ändtligen fred med kejsaren (1550), och stilleståndet
med Lübeck förlängdes, så att ingenting nu mer var att befara
från den tyska sidan. Deremot blef förhållandet allt mer
flendt-ligt till Ryssland, som då beherskades af den unge krigiske
zaren Ivan IV Vassiljevitsch. Ryssarne inföllo under vilda
härjningar i Finland 1554 och fortsatte kriget på samma sätt de
två följande åren. De tillbakaslogos på flera håll af Svenskarne.
Kriget, som vållade konungen många bekymmer och kostnader,
slöts genom en fred i Moskva på 40 år, 1557.
*) Sveavapnet tre kronor begagnades först af Magnus Ladulås och
betecknade troligen de tre folklanden. Götavapnet, ett lejon öfver tre strömmar
(egentl. tre bjälkar), var ursprungligen Folkungames vapen. Då nu lejonet
och kronorna afbildades gyllene på blått fält, så blefvo blått och gult
Sveriges färger; men först under Gustaf I begagnades den blågula flaggan,
såsom kungligt örlogsmärke.
Odhner, Sver., Nor. och Danm. Historia. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
