Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid faderns död stod Erik i begrepp att resa till England,
lör att fria till drottning Elisabet, men uppsköt nu resan och
tillträdde konungadömet. Under hans första regeringstid hade de
bättre egenskaperna i hans natur ännu öfverhand öfver de sämre,
och flere regeringsåtgärder vittnade om insigt och god vilja. De
gamla räfet- och rättaretingen hade råkat i förfall och påkallade
en reform; i deras ställe inrättade Enk XIV en ständig
öfver-domstol, som kallades konungens högsta nämnd, bestående af 12
medlemmar. Ett påbud om gästgifveriers inrättande utfärdades.
På inrådan af kalvinisten Beurreus inbödos protestanter från andra
länder att sätta sig ner i Sverige, och flere förföljde Hugenotter
från Frankrike togo hit sin tillflykt.
Ett af Eriks första bemödanden blef att inskränka den allt
för stora makt, som enligt faderns testamente tillkom hertigarne.
jjjjl För detta ändamål sammankallade han en allmän riksdag i Arboga
1561. Med ständernas och rådets tillhjelp nödgade Erik sina
bröder att underskrifva de s. k. Arboga artiklar, hvarigenom
hertigarne från att vara nästan sjelfständige furstar nedsjönko till
undersåtar: de fingo ej utöfva andra höghetsrättigheter i sina län,
än att uppbära kronoinkomsterna samt utnämna vissa lägre
tjenste-män. Derpå firade Erik sin högtidliga kröning, som försiggick i
Upsala med en i Sverige oerhörd prakt, och bortslösade dervid
en del af faderns mödosamt hopsparda skatter. Vid detta
tillfälle instiftade Erik grefve- och friherrevärdigheterna, för
att dermed höja glansen af sitt hof. Till grefvar upphöjdes tre
af konungens närmaste fränder bland adeln: Svante Sture, Peder
Brahe och Gustaf Johansson (Tre Rosor); friherrar blefvo nio
andre, af ätterna S/tenboek, Lejonhufvud, Oxenst jer na, Fleming,
Hom m. fl. Dessa nya värdigheter bestodo i början endast i
titeln, och de förläningar, som tilldelades grefvarne, voro under
Eriks regering obetydliga. Deremot erhöll samtliga adeln följande
år vigtiga privilegier: konungen nedsatte russtjenstskyldigheten
samt bekräftade och utvidgade den redan förut åtnjutna
säterifriheten, d. v. s. rätten för en hvar adelsman att fritaga från
russtjensten den gård, på hvilken han bodde, eller sin sätesgård.
Erik fortsatte sitt frieri till dröttning Elisabet, men utan
att komma närmare målet. Samtidigt förehade han, dels af osta^
dighet dels ock af politisk beräkning, flera andra giftermålsplaner.
Så vände han sig, ehuru förgäfves, till den sköna drottning Maria
Stuart af Skotland. Der efter föllo hans tankar på Benata af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
