Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var, att hertigen skulle samtidigt anfallas af Stålarm med Finnarne;
desse landstego ock på kusten af Roslagen, men de kommo för
tidigt och måste genast återvända till Finland. Bättre framgång
hade konungen sjelf: Kalmar öppnade sina portar, Stockholm
förklarade sig för honom, så ock adeln och krigsfolket i Götaland.
Karl hade sitt förnämsta stöd i sitt hertigdöme; Dalkarlarne reste
sig för honom, och bönderne öfver hela riket voro honom tillgifne.
De fiendtliga härarne närmade sig hvarandra i Östergötland. Efter
fruktlösa underhandlingar ryckte hertigen mot Stegeborg, der
konungens här befann sig; han var här nära att blifva kringränd af
Polackarne, men undkom genom konungens obeslutsamhet. Kort
derpå anlände hertigens flotta till Stegeborg, och konungen drog
sig inåt landet till Linköping. Hertigen följde efter med sin här
och gjorde (den 25 sept.) ett anfall på de kungliga trupperna,
jgjjjsom voro uppställda nära staden vid S tån ge b ro. Efter en häftig
strid måste den kungliga hären på alla punkter vika. Konungen
begärde stillestånd, underhandlingen återupptogs, och ett fördrag
afslöts kort derpå i Linköping. Genom detta fördrag utfäste sig
konungen och hertigen till afväpning och ömsesidig glömska af det
framfarna, hvarifrån dock undantogos de fem rådsherrar, som följt
konungen från Polen, nämligen Erik Sparre, Gustaf och Sten Banér,
Ture Bjelke och Göran Posse, hvilka utlemnades åt hertigen;
konungen skulle begifva sig till Stockholm och återtaga regeringen
samt låta ständerna afgöra tvistepunkterna. Men i stället för att
fullgöra dessa löften, seglade Sigismund till Kalmar och derifrån
tillbaka till Polen, besluten att snart återvända med en starkare
krigsmakt. Han återsåg aldrig mer sitt fådernerike.
Sedan konungen brutit det sista fördraget, började hertigen
förfara strängare mot hans anhängare. Månge kastades i fängelse
och förlorade sin egendom; ärkebiskopen afsattes. Hertig Karl
utvaldes i början af år 1599 af ständerna till regerande
arf-förste och drog derpå till Kalmar, hvars besättning efter ett
tappert försvar måste gifva sig. Befälhafvaren Johan Sparre
(Eriks broder) och någre andre afrättades såsom förrädare. På
1K00 en r^sdcig i Stockholm s. å. uppsade ständerna Sigismund tro och
lydnad, men de erkände hans son Vladislavs rätt, i fall denne inom
6 månader infunne sig i riket och uppfostrades i den evangeliska
läran. Derpå öfvergick hertigen till Finland, slog den kungliga
hären och underlade sig landet. En blodig räfst anställdes med
det finska krigsbefälet, som så länge trotsat hertigen: blott i Åbo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
