Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sättning egde hertig Johan närmaste rätten till tronen, och Karl
var i detta hänseende mycket samvetsgrann. Deremot ordnades
riksstyrelsen närmare, och då det gamla riksrådet var så godt
som upplöst, utsågos nye rådsherrar, deribland fem höge
riks-embetsmän, nämligen riksdrots, riksmarsk, riksamiral, rikskansler
och riksskattmästare.
Den inre och yttre oron fortfor: kriget i Livland gick illa
och hemliga stämplingar upptäcktes inom landet. Härom
öfver-lade Karl med ständerna på en ny riksdag i Norrköping, 1604. Nu
afsade sig hertig Johan högtidligen sin rätt till kronan, och Karl
började antaga konunganamn, ehuru han i ännu tre år uppsköt
sin kröning. Tillika blef tronföljden närmare bestämd genom den
s. k. Norrköpings arfförening, enligt hvilken arfsrätten
tillhörde först Karls manlige afkomlingar, dernäst hertig Johans, och
slutligen äfven, på vissa vilkor, den qvinliga linien. Det beslöts
vidare, att inga främmande religionsbekännare skulle lidas inom
riket, samt att inga kronans gods och räntor iinge bortskänkas
till evärdelig egendom, utan att alla förläningar skulle, när
inne-hafvarens manliga afkomma utslocknade, återfalla till kronan (s. k.
N orrköpingsbesluts-gods).
Karl beslöt att ännu en gång försöka sin lycka mot
Po-lackarne. Med en betydlig styrka öfvergick han för andra
gången Östersjön, landade vid Dynas utlopp och började
belägra Riga. Från Estland erhöll han förstärkning och ryckte
derpå mot den polska undsättningshären, som stod ej långt
deri-från vid Kirkholm. Ehuru Svenskarne voro mer än dubbelt så
så starke som fienden, ledo de dock genom sin egen oförsigtighet
och det polska rytteriets öfverlägsenhet ett fullkomligt nederlag:
Karls närmaste man Anders Lennartsson stupade, och konungen
sjelf, som fått sin häst skjuten under sig, räddades endast genom
sjelfuppoffring af Livländaren Henrik Vrede, hvilken lemnade
konungen sin häst och derpå nedhöggs af fienden, 1605. Detta
slag fick dock ej några vigtigare följder, ty inom kort utbröto
inre oroligheter i Polen, hvilka hindrade Sigismund att draga
nytta af sin seger.
Ryska och danska krigen.
Karl IX sökte stärka sig emot Polen genom förbindelse med
Ryssland, hvilket rike äfven hotades af Polackarne, och slöt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
