Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Danmarks område blef allt mer kringskuret genom Sveriges
eröfringar. Det förlorade 1645: Gotland, Os el och Halland
— 1658—60: Skåne med ön Hven, Bleking. Holstein-Gottorp
gjorde sig med Sveriges tillhjelp oberoende; deremot blef den
gottorpska delen af Slesvig till slut återförenad med riket. Under
Kristian V förvärfvade konungahuset genom arf sitt stamland
Oldenburg. — Det egentliga Danmarks folkmängd anses islutet
af 1600-talet hafva utgjort omkr. 800,000 invånare. — Kolonier:
staden Trankebar i Ostindien samt öarna S:t Thomas och S:t Jean
i Yestindien.
Under Kristian IV anlades flera nya städer och slott, såsom
Kristianopel i Bleking, Kristianstad i Skåne, Fredriksborgs slott
på Själland m. fl.; under Fredrik III: fästningen Fredriksodde vid
lilla Bält.
Norge minskades med landskapen Jämtland och
Härjedalen äfvensom Särna-dalen 1645 och med Bohuslän 1658—60.
Efter dessa afträdelser utgjorde Norges folkmängd omkr. 450,000
invånare. Åtskilliga nya städer tillkommo, såsom Kristiania och
Kristiansand, anlagda af Kristian IV, Fredrikshald med fästningen
Fredrikssten m. fl.
Sverige,
Sveriges storhetstid.
Gustaf II Adolf.
1611—1632.
Tronbestigningen. Danska och ryska krigen.
Gustaf H Adolf, Sveriges störste konung och en af de ypperste
konungar verldshistorien har att uppvisa, föddes å Stockholms
slott den 9 december 1594. Han erhöll en högst sorgfällig
uppfostran i alla de stycken, som det höfves en regent att känna.
Hans lärare, den lärde och vidtbereste Johan Skytte, undervisade
honom grundligt i äldre och nyare språk, i statskunskap och
historia; af andre inhemtade han krigsvetenskap och ridderliga
färdigheter, och hans fader gjorde honom tidigt förtrogen med
statssaker. Gossens lysande naturgåfvor, brinnande vetgirighet
och hugstora sinnelag föste vid honom de största förhoppningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
