Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på de öfriga verldsdelarne; hvilka dock båda till slut
misslyckades.
Det religiösa lifvet i Sverige var genomträngdt af
tros-kraft, allvar och enighet. Det var svenska kyrkans ärofullaste
tid; hon hade nu till ledare sådane män som biskoparne Johannes
Rudbeckius, Paulinus m. fl. Gustaf Adolf stod på god fot med
presterskapet, men då han ville upprätta ett general-konsistorium
såsom öfverstyrelse för kyrkan, så motsatte sig biskoparne denna
plan. Deremot understödde de kraftigt konungens bemödanden
att höja den vetenskapliga odlingen och den allmänna bildningen.
Skolväsendet omskapades: gymnasier inrättades, det första af
Rud-beckius i Vester ås, hvarpå följde andra i Strängnäs, Linköping och
Abo. Upsala universitet sattes genom konungens storartade
frikostighet i ett blomstrande skick: han skänkte denna högskola
öfver 300 hemman af de gustavianska arfvegodsen och gynnade
henne på allt sätt. För Östersjöprovinserna stiftades ett
universitet i Dorpat. Genom dessa undervisningsanstalter bereddes
tillfälle för torparesonen lika väl som för grefvesonen att förvärfva
kunskaper och uppstiga till statens högsta värdigheter.
Men denna lysande tafla hade äfven sina skuggsidor, och
dessa bestodo i adelns öfvermakt och i den växande skattebördan.
Vid sin kröning 1617 utgaf Gustaf Adolf nya privilegier för
adeln: de flesta af rikets embeten skulle besättas med adelsmän
och ej med »van börd ige», adeln fick patron atsr ätt *) i de socknar,
der den var bosatt, den skulle åtnjuta tullfrihet o. s. v. Genom
sin ynnest mot adeln befordrade Gustaf Adolf stormansväldets
tillväxt i Sverige; adelns friheter blefvo till skada för de öfriga
samhällsklasserna, i synnerhet allmogen, hvilken derigenom så
mycket hårdare drabbades af de ständiga utskrifningar och de många
nya skatter, som krigen gjorde nödvändiga. Dylika skatter voro
landtågsgärden, boskapsskatten, lilla tullen (hvilken erlades af
alla-handa varor, som fördes till stad) och qvarntullen, som sedan
öfver-gick till de s. k. mantalspenningarne. Men Gustaf Adolf har ock
genom sina många förbättringar satt landet i stånd att bära större
skatter; genom sitt höga föredöme ryckte han med sig alla
samhällsklasser och eldade dem till uppoffringar. Hela folket var
genomträngdt af mod och framtidshopp, af kärlek till fosterlandet
och dess ädle konung.
’) Patronatsrätt är rätt för enskild man att tillsätta prest i den socken, der
han bor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
