Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
yttre person var han kortväxt och mycket fetlagd, hade blå ögon,
mörk hy och svart nedhängande hår.
Karl Gustaf besteg tronen i’ en tid af inre och yttre oro.
Inom landet stodo partierna rustade till kamp, bönderne ropade
på reduktion, och den djupa förvirringen i drätseln gjorde en sådan
nödvändig. Till sina grannar, Polen och Danmark, stod Sverige
i spändt förhållande, och konungen i Polen, Johan Kasimir,
Sigis-munds yngre son, ville ej erkänna Karl Gustaf såsom konung.
Emot Polen rustades derför till krig, och härtill gåfvo äfven
stän-Ijjjjg derna sitt bifall på den riksdag, som sammanträdde 1655. Den
vigtigaste frågan vid denna riksdag var dock den om en
reduktion; nu var det konungen sjelf, som med rådets samtycke
föreslog en reduktion på lindriga vilkor, och en sådan blef också efter
åtskilliga strider af ständerna besluten. Enligt detta beslut skulle
indragas: alla omistliga gods, d. v. s. de som ansågos omistliga
för hofvets, krigsmaktens och bergverkens vidmakthållande, samt
en fjärdedel af öfriga gods, som adeln till skänks erhållit, ett
stadgande, som gifvit hela reduktionen namn af fj är dep
artsräfst en. Reduktionen skulle ej sträcka sig längre tillbaka än till
Gustaf Adolfs död; dess verkställande uppdrogs åt ett
reduktionskollegium under ledning af den nitiske Herman Fleming.
Den utländska politiken upptog snart konungens hela
uppmärksamhet. Sveriges ställning i Europa var ej mer densamma
som under trettioåriga kriget. Sverige hade uppstigit till storhet
i förbund med Frankrike och Holland; nu egde Sverige ej
mer samma intressen som Frankrike, och Holland hade, af fruktan
for Sveriges herravälde i Östersjön, allt sedan Brömsebrofreden
närmat sig dess fiender, Danmark och Polen. Karl Gustaf sökte
sig derför nya bundsförvandter, nämligen England, Hollands
medtäflare till sjös och på den tiden styrdt af Oliver CromweU,
samt Brandenburg, som regerades af den s. k. store kurfursten,
Fredrik Vilhelm, hvilken sträfvade att lösgöra Ost-Preussen från
beroendet af Polen. Men Karl Gustaf byggde ej sina planer på
andra makters biståud; han ville grundlägga en sjelfständig
svensk politik samt begagna sig af Polens då varande svaghet
och trångmål, för att på dess bekostnad fullborda Sveriges
östersjövälde. En krigisk stämning rådde bland folket, i synnerhet inom
adeln och hären, och från alla håll strömmade de pröfvade
kri-garne från trettioåriga kriget till Sveriges segerkrönta fanor. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
