- Project Runeberg -  Lärobok i Sveriges , Norges och Danmarks historia för skolans högre klasser /
211

(1870) [MARC] Author: Clas Theodor Odhner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

angrep den danska i Kögebugt1), men blef här i grund slagen.
Orsaken till den svenska flottans ständiga motgångar var bristen
på dugligt befal och sjövan besättning, medan den danska var
anförd af sjöhjelten Nils Juel och bemannad med öfvade sjömän.
I Skåne gynnades deremot Svenskarne framgent af vapenlyckan:
Malmö stormades förgäfves af Danskarne, och då hufvudhärarne
åter sammandrabbade en half mil från Lan ds kr o na, måste
Danskarne med betydlig förlust draga sig tillbaka. I slaget stupade
HelmfeldU som dittills fört öfverbefälet öfver den svenska hären
och nu efterträddes af Ascheberg. På den norska sidan inträffade,
att rikskansleren, som med en bondehär stod vid Uddevalla,
öfver-rumplades och drefs på flykten af Norrmännen.

Under året 1678 vände sig det skånska kriget egentligen
omkring Kristianstad, som efter ett tappert försvar måste gifva sig
åt Svenskarne. I Tyskland åter föreföllo vigtigare krigsrörelser.
Otto Vilhelm Königsmark, som förde befälet i Pommern, måste
efter en långvarig belägring uppgifva Stettin; han vann kort
der-efter på Rügen en lysande seger öfver Danskar och
Brandenburgare, men desse återkommo snart med stor öfvermakt och
in-togo nu Sveriges återstående besittningar i Tyskland. Det sista
krigsföretag af betydenhet var ett från Livland verkstäldt infall
i Ost-Preussen, som likväl misslyckades.

Emellertid hade fredsunderhandlingar blifvit öppnade på
kongressen i Nijmegen2), och der slöto både Frankrike och Sverige
fred med kejsaren och tyska riket, 1679. Ludvig XIV satte en
ära i att skaffa Sverige en hederlig fred, men tillvällade sig der vid
ett stötande förmynderskap öfver Karl XI och slöt for Sveriges
räkning fred med Liineburg och biskopen af Münster samt tvang
genom hotande krigsrörelser kurfursten af Brandenburg till
freden i S:t G er ma in3), enligt hvilken Sverige skulle till honom
afstå landsträckan öster om Oder, undantagande städerna Damm
och Gollnow4), s. å. Nu skyndade Karl XI att taga
underhandlingen med Danmark sjelf om hand. Freden slöts i Lunds, å.;
en obetydlig penningsumma var Danmarks enda vinst af det
blodiga kriget. Vid samma tillfälle slöts emellan de nordiska rikena
ett försvarsförbund, och till fredens befästande fullbordades
kort derpå det före kriget aftalade äktenskapet emellan Karl XI

’) En hafsbugt på Själlands östra kust. 2) Stad i Holland vid Waal, på tyska
Nimwegen. 3) Lustslott nära Paris. 4) Gollnow måste dock särskildt
återlösas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:12:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/octlisnod/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free