Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som knekten fingo torp att bruka och bebo; de blefvo sålunda i
fredstid jordbrukare med eget hem, hustru och barn. — Hela denna
för Sverige egendomliga inrättning plägar, ehuru mindre egentligt,
med ett gemensamt namn kallas indelningsverket. Derigenom
underhölls en stående här af omkr. 38,000 man, hvartill kom en
värfvad styrka af omkr. 25,000 man till biländernas försvar. För
att upprätthålla förbindelsen emellan moderlandet och biländerna,
behöfdes framför allt en stark flotta; det behöfdes ock en annan
station för flottan än Stockholm, hvars hamn var allt för aflägsen
och dessutom halfva året låg tillfrusen. Derför hade Johan
Gyllen-stjerna utsett en annan tjenligare plats för flottan vid Trotsö i
Blekingsskären, och denna hans plan genomfördes med stor kraft
och skicklighet af general-amiralen Hans Vachtmeister. Den nya
örlogsstationen, som fick namnet Karlskrona, stod snart färdig
med sina hamnar, dockor och varf; här uppväxte under
Vacht-meisters nitiska ledning en ny flotta i stället för den under kriget
förstörda. Vid Karl XI:s död bestöd svenska flottan af 45 större
örlogsfartyg och åtskilliga mindre; besättningen utgjorde omkring
11,000 man, af hvilka flertalet underhölls genom det ständiga
båts-trianshållet, efter lika grunder som landthären.
De förändringar, Karl XI företog inom statsförvaltningen,
gingo ut på att göra denna mer beroende af konungen och att
gifva en snabb verkställighet åt hans beslut. Det kungliga rådet
var nu mer ingenting annat än en högsta domstol; konungen
råd-plägade i stället med sina förtrogne. Kollegierna förlorade sin
forna sjelfständighet, och några af dem upplöstes i flera mindre
embetsverk. Så t. ex. utbrötos ur kammarkollegium två af dess
afdelningar, statskontoret och kammarrätten, hvilka med tiden
utbildade sig till särskilda embetsverk. Karl XI införde en ny anda
i förvaltningen: ordning, punktlighet och nit efterträdde den förra
oredan, konungen fordrade mycket af sina embetsmän liksom af
sig sjelf, men så lät han dem äfven ordentligt utfå sina löner,
hvilket i förra tider sällan inträffat. En fast löningsstat
upprättades för samtlige rikets tjenstemän; de aflönades dels med boställen,
dels med spannmål och penningar.
At rättsväsendet egnade Karl XI synnerlig omsorg. Han
förbättrade rättskipningen i alla dess grader; han var mycket
mån om, att rättvisan snabbt och oveldigt skipades, och vakade
med ömhet Öfver den svages och fattiges rätt. Den allmänna
landslagen var i stort behof af en omarbetning, hvarmed också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
