Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vilja och förmåga att värna det, det var Magnus Stenbock,
generalguvernör i Skåne. I början måste han draga sig tillbaka
, till Småland, men han samlade snart trupper från närgränsande
landskap, deribland flera nyuppsatta regementen, illa försedda och
delvis utrustade i getskinnspelsar och träskor, hvarför Danskarne
hånande talade om »bocken och hans getapojkar». Stenbock
förstod att ingifva sitt manskap en förträfflig anda och lifva dess
mod och kunde snart gå anfallsvis till väga mot fienden. Svenska
hären inryckte åter i Skåne, den danska lade sig i ett fast läger
vid Helsingborg, men gick vid Svenskarnes antågande dem till
mötes; efter en hårdnackad kamp måste fienden fly och söka sin jy|jj
räddning bakom stadens vallar, febr. 1710. Kort efter slaget vid
Helsingborg vände Danskarne tillbaka till sitt land — och hafva
sedan dess aldrig såsom fiender öfvergått Sundet.
Det gick ej lika lyckligt med försvaret på Sveriges östra
gräns: der följde den ena olyckan på den andra, allt medan pesten
härjade i Östersjöprovinserna och derifrån öfverfördes till Sverige.
Under året 1710 blef Riga, efter ett hjeltemodigt försvar i 8
månader, tvunget att gifva sig åt Ryssarne, hvilka derpå
bemäk-tigade sig det återstående af Östersjöprovinserna, sistiteuaZ. Det
aldrig af fiender intagna Viborg föll i zarens händer, så ock
Keksholm; Ryssarne hade således fast fot i Finland. — Deremot
fingo Sveriges tyska provinser tills vidare vara i fred.
Medan detta tilldrog sig i Norden,- hade Karl XII förblifvit
i Turkiet. Hufvudändamålet med hans qvarstannande i detta land
var att kunna i spetsen för en turkisk här återvända till
Polen, och detta mål fullföljde han med sin vanliga ihärdighet.
Han var ock flere gånger nära att lyckas, ty Turkarne voro
intagne af beundran för den svenske konungens person och bragder,
och Karl XII skaffade sig ett starkt parti vid sultan Akmeds hof.
Slutligen lät sultanen förmå sig att förklara Ryssland krig och
att sända storvesiren i spetsen för 200,000 Turkar emot zar Peter.
Denne, som oförsigtigt ryckte fram på stepperna, fann sig vid
Prwi-strömmen innesluten af den öfverlägsna turkiska hären och
hade varit förlorad, om ej vesiren af svaghet eller förräderi låtit
öfvertala sig att bevilja honom fred mot några mindre afträdelser.
Det berättas, att zarens gemål, Katarina, en qvinna från Livland
af låg börd, mutat vesiren med sina dyrbarheter. Karl XII kom
för sent att hindra freden och hade den harmen att bevittna
Rys-sarnes aftåg, 1711. Väl blef storvesiren straffad, och nytt krig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
