Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förklarades s. å., men äfven detta slöts inom kort. Derunder
förvärrades Sveriges ställning allt mer. Fienden inträngde i
Pommern., och Bremen eröfrades af Danskarne. De utsigter till
räddning, som gång efter annan öppnade sig för Sverige, försvunno
snart åter, då Karl XII var orubblig i sitt beslut att ej afträda
en fotsbredd af sitt rike; dessutom försvårades alla
underhandlingar genom det stora afståndet från konungens vistelseort.
Karl hade med sin lilla skara stannat qvar i Bender och der
grundlagt en liten svensk koloni. Annu en gång förmådde han
den turkiska regeringen att förklara Ryssland krig, men det fördes
utan eftertryck. Bland de turkiske store funnos flere, som voro
Karl afvoge; de förde sultanen bakom ljuset och sökte tvinga
Karl till afresa i afsigt att på hemvägen utlemna honom åt zar
Peter eller konung August. Detta anslag upptäcktes af Karl, och
för att undgå detsamma, såg han ingen annan utväg än att med
vapen i hand sätta sig till motvärn. Han befäste sitt läger och
anfölls här af 10,000 Turkar och Tatarer, hvilka dock med
svårighet kunde förmås att strida mot den beundrade konungen och
noga aktade sig att skada honom. De intogo snart lägret, men
Karl inneslöt sig med 50 kämpar i kungshuset och försvarade sig
der med lejonmod, till dess huset stod i lågor; då störtade han
med någre följeslagare ut, för att slå sig igenom, men snafvade
och föll och blef så tagen till fånga. Denna kamp kallades af
Turkarne för kal abal i k, d. v. s. folk tumult. Karl behandlades
jjjj vördnadsfullt och fördes till slottet Timurtasz, ej långt från
Adrianopel, 1713.
Kort derpå träffades Sverige af ett ännu hårdare slag.
Konungen hade upprepade gånger befallt rådet att öfversända en här
till Pommern och anförtrodde högsta ledningen af företaget åt
Magnus Stenbock. Oaktadt Stenbock fick ringa hjelp af rådet,
hos hvilket han var illa anskrifven för sina konungska tänkesätt,
lyckades han slutligen genom utomordentliga ansträngningar skaffa
medel och öfverföra till Tyskland en betydlig styrka, så att han
snart stod i spetsen för 17,000 man. Men en öfverlägsen fiendtlig
här hindrade honom att enligt konungens önskan tåga till Polen,
och han drog sig derför in i Meklenburg, för att i Wismar
invänta förstärkningar från Sverige. Från alla sidor nalkades fiender,
Danskar, Sachsar och Ryssar; Stenbock var med sin här nära att
innestängas, då han beslutsamt tågade rakt på den danska hären,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
