Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tog en fornt okänd fart, silfvertillgången i banken ökades hastigt,
och myntreformen betryggades.
Begynnande missnOje eeh motstånd. Resor och krigsplaner.
Sedan tio år efter statshvälfningen förflutit under inre endrägt
och ro, inträdde en vändpunkt i Gustaf III:s historia; den förut
afgudade konungen blef föremål för tadel och missnöje, och det
för en tid qvästa motstånds partiet började åter röra sig.
Den första anledning till missnöje med Gustaf III:s styrelse
gafs genom frågan om brän vinsbränningen. Strax efter
statshvälfningen hade Gustaf III, för att afhjelpa sädesbristen, förbudit
all bränvinsbränning. Men då förbudet gaf anledning till en mängd
underslef, så företog sig konungen att inrätta kronobrännerier,
hvarigenom han ville på en gång bereda staten en inkomst och
begränsa tillverkningen till det måttliga. Afsigten härmed var
god, men uppnåddes ej i följd af underordnades missbruk, hvilka
förforo egennyttigt, öfversvämmade landet med krogar och
uppmuntrade superiet. Allmogens missnöje utbröt flerestädes i
oroligheter. —. Borgerslcapet var missnöj dt öfver den friare
närings-lagstiftningen; presterne klagade öfver missbruket, att presterliga
tjenster bortgåfvos för penningar, ett missbruk, som dock snart
städades; de ofrälse i allmänhet harmades öfver adelns obehöriga
gynnande vid befordringar. Adeln kunde ej glömma, att Gustaf
III beröfvat ståndet dess forna makt och alla dermed följande
förmåner. Och ändtligen hördes bland alla samhällsklasser
klagomål öfver konungens misshushållning samt böjelse för yppighet
och flärd, hans kostsamma utländska resor och äfventyrliga
krigsplaner.
Vid statshvälfningen hade Gustaf III mottagit en riksgäld
af 60 millioner daler s. m. Under den första tiden gjordes några
afbetalningar derå, men snart började skulden åter att stiga, och
det oaktadt statsinkomsterna voro betydligt ökade samt flere
millioner riksdaler inflöto från Frankrike i subsidier. De franska
subsidierna beviljades till återupprättande af Sveriges
försvars-väsen, och dertill användes ock en stor del deraf.
Fästningsverken sattes i stånd, och armén bragtes på krigsduglig fot. At
flottan egnades dock mesta omsorgen och kostnaden: under ledning
af den nitiske generalamiralen Trolle och den skicklige
skeppsbyggmästaren Chapman uppväxte snart en aktningsbjudande örlogs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
