Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
upphetsade folket mot konungen genom hemliga rykten och
smä-delser. Ständerna visade misstroende till konungens afsigter och
antogo blott ett af hans förslag; de åtogo sig bevillningen endast
för fyra år samt besvärade sig öfver flere af Gustafs
styrelseåtgärder, t. ex. de inskränkningar han gjort i tryckfriheten,
krono-brännerierna m. m. I spetsen för motståndet gick adeln, ledd af
den gamle partichefen Fersen. Under ömsesidigt missnöje
upplöstes riksdagen, och konungen sade sig ej på lång tid behöfva
sammankalla ständerna.
Gustaf III var ömtålig om sin makt och van vid folkgunst;
han kände derför en djup förtrytelse öfver ständernas beteende,
som han ansåg för otacksamhet och en begynnelse till nya
partistrider. Dertill kom, att han spårade ryska uppviglingar både
vid riksdagen och i hela landet. I synnerhet var Finland
skådeplats för farliga stämplingar, hvilka leddes af den djerfve
ränk-smidaren Göran Sprengtporten, som öfvergått i rysk tjenst. Under
sådana förhållanden måste det förr eller senare komma till ny
kamp emellan Sverige och Ryssland, och derför när Ryssland
(1787) invecklades i krig med Turkiet, beslöt Gustaf att ej
försumma det gynnande tillfallet; hans lifliga inbillningskraft
före-speglade honom lysande segrar, hvilka skulle återgifva honom
folkgunsten, stärka hans makt och upphjelpa hans förstörda drätsel.
Han sökte, ehuru förgäfves, skilja Danmark från det ryska
förbundet, samt underhandlade med Turkiet, England och Preussen;
men i sin otålighet afvaktade han ej slutet af dessa
underhand-lingar, ej häller rustningarnas fullbordan, utan beslöt öfverraska
fienden oförberedd och begaf sig på sommaren 1788 med
krigshären till Finland.
Ryska kriget och den andra statshvälfaingen.
Då regeringsformen förböd konungen att börja anfallskrig,
så var Gustaf HI angelägen att ej synas vara den anfallande och
tog till krigsförevändning ett tumult emellan de svenska och ryska
gränsposteringarna. Planen var, att den svenska flottan under
hertig Karl skulle slå den ryska och landsätta en svensk styrka
söder om Kronstadt, hvarpå Petersburg skulle anfallas från två
sidor; det blef en allmän förskräckelse i den ryska hufvudstaden,
som var blottad på försvarare. Svenska flottan utlopp från
Sveaborg och påträffade den ryska vid ön Högland i finska viken;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
