Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bland de ofrälse stånden och kände sig åter stark genom folkets
kärlek. Nu fann han stunden vara inne att kalla ständerna till
riksdag, på samma gång han lät häkta de förnämste bland
Anjala-jHjjgmännen. Vid den märkvärdiga riksdag, som sammanträdde i
början af år 1789, ville konungen dels förmå ständerna att
öfver-taga riksskulden dels skaffa sig den ökade makt, han ansåg sig
behöfva for att qväsa upprorsandan. Nu liksom på Karl XI:s tid
begagnade sig konungamakten af den söndring, som rådde mellan
adeln och de ofrälse stånden, för att genomdrifva sina afsigter.
Först begärde konungen tillsättandet af ett hemligt utskott af alla
* fyra stånden, med hvilket han kunde rådgöra om medel till krigets
fortsättning. När denna fråga förekom på riddarhuset, yrkade
motpartiet, anfördt af Fersen, de Geer m. fl., att utskottet borde
bindas genom en instruktion; och då landtmarskalken grefve
Levenhaupt vägrade upptaga detta förslag såsom stridande mot
regeringsformen, blef han förolämpad, och ståndet visade på flera
sätt trots och misstroende mot konungen. Då kallade konungen
ständerna tillhopa på rikssalen, höll till adeln ett ljungande tal
och uppmanade ståndet att bedja landtmarskalken om ursäkt;
slutligen, då sorl och invändningar förnummos, slog han
silfver-spiran i bordet och befallde adeln förfoga sig dädan, hvilket den
ock efter någon tvekan gjorde. Nu erböd konungen de ofrälse
stånden nya förmåner och privilegier samt äskade ett utskott,
med hvilket han kunde derom öfverlägga. Inför detta utskott
uppläste konungen ett tillägg till regeringsformen, benämndt
för-enings- och säkerhets-akten, som tilldelade de ofrälse nya förmåner,
men tillika gjorde konungen nästan enväldig. För att kunna
genomdrifva denna akt, tog konungen nu det våldsamma steget
att häkta motpartiets ledare bland adeln, hvarpå han åter
sammankallade ständerna på rikssalen och anmodade dem att antaga
säkerhetsakten. Adeln svarade nej; deremot hördes starka jarop
från de ofrälse stånden, i synnerhet från allmogen, och i följd häraf
läto dessa stånds talmän förmå sig att underskrifva akten; så
gjorde äfven landtmarskalken, men adeln protesterade. — Nu
återstodo frågorna om riksskulden och om ny bevillning. Den förra
blef enligt Vallqvists förslag så ordnad, att den till 21 mill. rdr
uppgående skulden öfvertogs af ständerna och förvaltades af deras
fullmäktige i ett s. k. riksgäldskontor. Bevillningen blef i de ofrälse
stånden genomdrifven enligt konungens önskan, d. v. s. på
obestämd tid och intill nästa riksdag; adeln deremot vägrade att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
