Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så vida ej ett »inbördes krig skulle sälla sig till Sveriges öfriga
Bare olyckor. Den 13 mars 1809 inträdde Adlercreutz med sex
följe-1S09 slagare i konungens rum och förklarade sig kommen för att hindra
hans afresa. Konungen drog sin värja och ropade på hjelp, men
fattades genast om lifvet och afväpnades, och vakten, som på
konungens skrik skyndat till, lugnades af Adlercreutz. Efter en
stunds förlopp beredde sig konungen tillfälle att undkomma genom
en lönndörr och skyndade i fullt språng öfver borggården för att
upphinna högvakten, då han gensköts, öfvermannades och
uppbars på sina rum. Följande dag fördes han fången till
Drottningholm. Intet allvarligt försök gjordes att hjelpa honom, utan
statshvälfningen försiggick i största lugn och utan blodsutgjutelse.
Karl XIII.
1809—1818.
Tal af konong och kronprins. Nya grundlagar. Frederna.
. Endast med svårighet lät hertig Karl förmå sig att tills
vidare öfvertaga styrelsen såsom riksföreståndare. Han
utfärdade genast kallelse till allmän riksdag, men behöll till stor
del den afsatte konungens rådgifvare. Den antågande Adlersparre
erhöll befallning, att han endast med en del af sin här finge
infinna sig i hufvudstaden; men han gaf i samråd med sina
officerare det svar, att han ej tänkte skilja sig från sin här, förr än
statshvälfningen vore fullt betryggad, och fortsatte tåget till
Stockholm, der han med sina trupper intågade under befolkningens jubel.
Nu fick Adlersparre en plats i konseljen och stort inflytande
på de allmänna ärendena.
Först af allt måste landet räddas ur de öfverhängande yttre
farorna. Man beslöt att vädja till Napoleons ädelmod, men
kejsaren gaf ett sväfvande svar. Emellertid hade den stora
anfallsplanen mot Sverige ej blifvit utförd efter beräkning. Den danska
landstigningen uteblef, och den norska härens befälhafvare, prinsen
af Augustenborg, såg sig ur stånd att framrycka. Väl tågade
Ryssarne mot Sverige i tre afdelningar, af hvilka den ena gick
öfver Qyarken till Umeå, den andra tog Åland i besittning och
derifrån lät Kossackerne göra en påhelsning i Grisslehamn. Men
den svenska styrka, som stod på Aland under general Döbelns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
