Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
befäl, räddades genom sin anförares raskhet öfver det frusna
hafvet, och Ryssarne vågade ej följa dem öfver isen, utan drogo
sina trupper tillbaka både från Aland och Umeå. Deremot hade
den tredje ryska afdelningen, som gick öfver Torneå, bättre lycka,
i det en del af den finska hären lät förmå sig till kapitulationen
i Kalix.
Den 1 maj 1809 sammanträdde den riksdag, som skulle
gifva Sverige ny konung och ny författning. Emot regeringens
önskan beslöto ständerna att före all ting annat antaga en ny
författning och att först derefter välja hertigen till konung. Sedan
ständerna förklarat Gustaf Adolf och hans afkomma förlusti ga
Sveriges krona, tillsatte de ett konstitutionsutskott, och detta
utskott, i första rummet dess sekreterare, Hans Järta, utarbetade
på 14 dagar en ny regeringsform, som den 5 juni antogs af
ständerna: det var vår ännu gällande regeringsform. Dagen
derefter eller den 6 juni emottog Karl XIII ständernas anbud af
Sveriges krona och bekräftade regeringsformen. Bönderne gjorde
väl stora svårigheter, innan de underskrefvo regeringsformen, och
fordrade ståndsprivilegiernas afskaffande, men de gåfvo slutligen
med sig, då de högre stånden åtogo sig flera nya bördor, samt
adeln afsade sig sin uteslutande rätt att besitta säterier och dylika
hemman.
Men det var ej blott en konung Sverige behöfde, utan ock en
tronföljare, ty Karl XIII var gammal och barnlös. Dervid
yppade sig snart olika meningar, i det någre ville genom valet af
konung Fredrik VI i Danmark förena Nordens tre kronor på
samma hufvud, andre arbetade för den afsatte konungens son, prins
Gustaf, och ännu ett tredje parti med Adlersparre i spetsen
önskade prins Kristian August af Augustenborg. Denne furste hade
såsom anförare för den norska hären visat sig välvilligt stämd
mot Sverige, han var i Norge allmänt afhållen för sitt redbara,
folkliga väsen, och man hoppades, att Norge genom honom skulle
dragas öfver till Sverige. Men prinsen var allt för redlig att vilja
svika sin konungs förtroende och förråda sitt fädernesland; denna
plan måste derför tills vidare uppgifvas. Emellertid hade
Adlersparre vunnit Karl XIII för sin mening, och på konungens förslag’
valdes prins Kristian August till Sveriges tronföljare.
Fred var det utmattade Sveriges mest trängande behof, och
i Fredrikshamn öppnades nu underhandlingar emellan Sverige och
Ryssland. Men för att bereda sig drägligare vilkor, utrustade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
