Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade han användt till omfattande studier och iakttagelser på alla
bildningens områden och till och med uppträdt såsom författare
i vigtiga samhällsfrågor. Han var rikt begåfvad till kropp och
själ; han egde ett ljust förstånd och ett klart omdöme och var
dessutom utrustad med konstnärliga anlag, en begåfning, som gått
i arf på hans barn. Till karaktären var han mild och rättrådig,
lugn och fördomsfri, fint beräknande och försigtig, då han fattade
sina beslut, men kraftfull, då han verkställde dem. Vid 24 års
ålder hade han äktat den sköna, sextonåriga Josefina af
Leuchten-berg, dotter af Napoleon I:s styfson, prins Eugène (Beauharnais),
och hade med henne fem barn, sönerne Karl, Gustaf (f 1852),
Oskar och August samt dottern Eugenie.
Helsad af folkets jubel och glada förhoppningar tillträdde
konung Oskar styrelsen öfver de förenade rikena, och dessa
förhoppningar blefvo ej häller svikna. Han tillsatte en ministär af
frisinnade rådgifvare, och vid riksdagen 1844 gaf han sitt
bifall till flera vigtiga reformer, såsom riksdagarnes återkommande
hvart tredje i stället för hvart femte år, tryckfrihetens utvidgning
samt den lika arfsrätten för bröder och systrar1) (1845).
Oppositionen var nu försvunnen, och det bästa förhållande rådde
mellan konung och folk; endast inom adeln, ledd af presidenten
v. Hartmansdorff’ samt presteståndet spordes något missnöje, i
det man ansåg regeringen allt för liberal. Under de följande tre
åren rådde en liflig och frisinnad verksamhet inom alla styrelsens
grenar. Enligt ständernas begäran tillsattes äfven en kommission,
som utarbetade ett förslag till riksdagens ombildning, men detta
förslag behagade hvarken regeringen eller ständerna, hvilka åter
sammankommo till riksdag hösten 1847. Representationsfrågan
syntes hafva förlorat sin förra betydelse och ifvern derför svalnat
— då plötsligt underrättelsen kom om den s. k.
februarirevolutionen och republikens utropande i Frankrike 1848, en
tilldragelse, som följdes slag på slag af andra likartade folkrörelser i
de flesta delar af Europa. Detta gaf nytt lif åt
reformsträfvan-dena, och ehuru Sverige med sin urgamla frihet ej behöfde frukta
sådana skakningar, som hemsökte det öfriga Europa, visade sig
dock äfven här oro och upphetsning i sinnena: i hufvudstaden
föreföllo (mars 1848) flera gatu-uppträden och oordningar,
tidningarna förde ett häftigt språk, och äfven bland ständerna spor-
’) Lika arfsrätt åtnjöts af borgerskapet redan enligt stadslagen och af
prester-skapet från Johan III:s tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
