- Project Runeberg -  Ödemarkens hemlighet /
46

(1918) [MARC] Author: Ernest Favenc Translator: Richard Melander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida -

Sjunde kapitlet. - Columbus fattar tycke för Charlie. — Kalkbergets hemlighet. — En kannibalfest. — En vit man hos de svarta. — Installerande av rekryter. — Charlie har ett förslag.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Charlie tycktes inte vara road av skämtet och
han yttrade något om »en niggers fräckhet», men det
var i alla händelser tydligt, att vilden överflyttat sin
beundran från Brown till den unge mannen.

Medan samtalet och överläggningarna ännu
pågingo, hördes ett ljud, liknande sorlet från avlägsna
röster, och Columbus började visa tecken till en viss
oro. Ljudet kom från kalkstensklipporna och blev
allt starkare och tydligare. Morton och hans vänner
reste sig helt naturligt upp, trots det att vägvisaren
genom energiskt tecknande lät förstå, att de borde
hålla sig lugna. Efter en stund blev larmet stillastående;
det innebar påtagligen icke någon antydan om
fientligheter, ty i sådant fall skulle man väl icke i förväg
ha givit en så högljudd och tydlig varning.

»Ska vi gå och ta reda på vad som står på?»
frågade Morton.

»I alla händelser ska vi klargöra riktningen»,
tyckte Brown, och så började de tillsammans klättra
upp för ett närbeläget klipparti, allt under Columbus’
ivriga protester mot företaget.

Uppe från krönet kunde de se topparna av
kalkstensklipporna och fastslå, dels att larmet verkligen
kom från det hållet, dels att kvinnliga stämmor gjorde
sig gällande bland de många rösterna. Då det
emellertid led mot solnedgången, beslöto Morton och
Brown efter en kort överläggning att uppskjuta
vidare undersökningar till följande dag och att strax
återvända till lägret.

Columbus, som tycktes erfara stor lättnad vid
de båda männens återkomst, tecknade nu åt Charlie
att följa med åt samma håll, och han gjorde därvid
ingen hemlighet av sin önskan, att den unge mannen
ensam lämnade lägret.

»Jag följer honom, Frank», förklarade Charlie,
vänd till Morton. »Låt mig bara hållas och förvärva
ära och berömmelse.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/odemarke/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free