Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida -
Nittonde kapitlet. En urgammal grav. — Morton lämnar sällskapet. — Charlie insjuknar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förklarade Brown. »Metallplattan har varit en
bröstplåt, sådan som vi läsa om att gamla testamentets
präster buro.»
Frågan om att besöka Hentigs grav upptogs nu
till behandling. Och till sist enades man om att
Morton och Billy skulle företaga färden, medan Brown
och Charlie fortsatte undersökningen av grottan,
beredda att bringa hjälp, därest Morton behövde sådan.
Genom noggranna beräkningar tilltrodde de sig kunna
med säkerhet finna den väg, som de i dagboken
omnämnda tre vita följt från det sista vattenbeståndet
till sjön. Och med två packhästar, lastade med
vattensäckar, ansågo de sig kunna utan svårigheter göra
färden fram och åter, även om det icke skulle finnas
något vatten vid det märkta trädet.
Morton och Billy begåvo sig alltså åstad tidigt
följande morgon; natten skulle visserligen genom sin
svalka underlättat marchen genom spinifexöknen, men
å andra sidan hade de därmed riskerat att i mörkret
förlora vissa värdefulla vägmärken. Fyra dagar högst
var den tid, som Morton anslagit åt företaget; efter
förloppet av dessa borde Brown taga upp spåret, då
man i så fall kunde antaga, att det kommit något åt
hästarna.
Brown och Charlie, som sålunda stannat kvar vid
sjön, ägnade nu sin tid åt att undersöka platsen
närmare. Åtskilliga träd påträffades, märkta med ett
ankare i likhet med trädet vid lagunen, där de en gång
rastat; märkena voro påtagligt ett verk av Murphy,
som tycktes hava gjort denna symbol till sin. Ett
annat märke, ett grovt utskuret »K», iakttogs på ett
par ställen och antogs hava Kelly till upphovsman.
Grottorna genomsöktes noggrant än en gång
men utan nya resultat, och man ansåg därför, att intet
mera stod att finna.
Solen stod redan högt på tredje dagens morgon, då
Brown, som just återvänt från sin simtur i sjön,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
