| 15 |
När en vagn på gatan går,
Calle ränner i dess spår,
Envis, som den grå,
Hänger han sig på,
Skrattande åt kuskens hot.
Men en afton fick han bot
För sin rese-sot.
| 16 |
Kusken bannar, lofvar stryk,
Men det hjelper ej ett fnyk.
Då blir karlen vred,
Trycker hatten ned
Med besked,
Slår bakom sig, --
Ingen vet hur detta kom sig --
Men han träffar inte stjerten,
Som han tror, --
Utan ögat hänger fast vid snärten
Hänger der och glor
Som en mört på kroken! --
Calle skriker, stackars token!
