Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
Nordling — Norrtälje
206
Kriget och krigsinrättningarna; 19:de århundradets
militära tilldragelser.
Nordling, Johan, född 1863, redaktionssekreterare
i Idun, vitter förf. Bl. arbeten: Vera, Kvinnor.
Nordquist, Conrad, född 1840, hofkapellmästare,
Operans chef 88—92.
Nordström, Theodor, född 1843, kommerseråd,
generaldirektör för svenska statens järnvägar,
ledamot af Andra kammaren. Karl, född 1855,
landskapsmålare, en af målsmännen för 1880-talets
genombrott. Bland arbeten: Nattstämning på
Stockholms ström; Vinterafton vid Roslagstull.
Nord-ÖStersjÖ-kanalen - Kejsar Wilhelm
kanalen, förbinder Nordsjön och Östersjön, öppnades
1895, är 98 kilometer lång.
Noreen, Adolf, född 1854, professor i nordiska
språk, vetenskaplig författare, intresserad
ny-stafvare.
Norge, 322,300 kvkm. (20 amt, 6 stift), 21/4s
mill. inv. Hufvudstad: Kristiania. — Eedan
under Magnus Erikssons regering var Norge en tid
(1319—43) förenadt med Sverige; mot slutet af
1300-talet inträdde det i union med Danmark,
hvilken med få afbrott varade till 1814, då
Danmark genom freden i Kiel afstod Norge till
Sverige. Sedan svenskarne 14:e aug. genom
konventionen i Moss lofvat erkänna norrmännens
frisinnade, i franska revolutionens anda skrifna
Grundlov af 17 maj, valdes 5 nov. s. å. Karl XIII till
konung äfven i Norge. Föreningen bekräftades
genom riksakten 1815. — Enligt statsförfattningen
är Norge en ärftlig, inskränkt monarki; men
konungens makt är starkare begränsad än i Sverige.
Det norska ministerrådet består af två afdelningar,
en i Stockholm (statsminister och 2 statsråd) och
en i Kristiania (statsminister och 6 statsråd).
Norges riksdag, stortinget, räknar 114 för tre år
medelbart genom elektorer utsedda medlemmar, 38
representanter för städerna och 76 för landsbygden.
Tinget samlas sedan 1869 årligen, i allmänhet
såsom en kammare; men vid behandling af
lagstiftnings- och granskningsfrågor delar det sig på ett
lagting (Y*, eller f. n. 29 ledamöter) och ett
odels-ting (stortingets öfriga ledamöter). Allmän
politisk rösträtt infördes genom beslut 1898, och den
kommunala rösträtten utsträcktes 1896 för
männen och 1901 äfven till kvinnorna. Jämsides rned
det lifliga inre reformarbetet, som bedrifvits på
lagstiftningens alla områden — 1887 infördes jury
i brottmål — ha de politiska Sträfvandena gått
ut på att i förhållandet till Sverige fullt
förverkliga den likställighet, som i princip erkändes, då
unionen stiftades. Befarande att därvid förlora
något af det man redan vunnit, har man motsatt
sig den från vissa håll i Sverige framställda
fordran på en revision af hela unionsfördraget och
i stället yrkat på förhandling om en punkt i sänder.
Efter långvariga strider med konungamakten
uppnåddes 1873, att det i Norge förhatliga
riksståt-hållarskapet afskaffades. Ett förslag om, att
statsråden såsom i andra parlamentariska län-
der skulle äga tillträde till stortingets
förhandlingar, ledde till en kraftmätning mellan stortingets
vänstermajoritet å ena sidan samt
högerregeringen, understödd af konungamakten, å den andra
om parlamentariskt styrelsesätt öfverhufvud taget,
men framför allt om konungamaktens räckvidd.
Med riksrättens hjälp dref stortinget 1883 sin
vilja igenom och aflägsnade högerregeringen
(Selmer), som understödt konungamaktens anspråk
på absolut veto mot grundlagsändringar. I
afseende på öfriga lagändringar är konungens vetorätt
uttryckligen endast suspensiv. Under det senare
decenniet har man med stöd af sin sålunda
förstärkta maktställning sökt realisera sina önskemål
i afseende på utrikesstyrelse, diplomati,
konsulatväsen och nationalsymbol. Då man icke trott
sig kunna förena likställighet med gemensamhet,
har man yrkat på utskiftning. Hittills har
man endast genomdrifvit unionsmärkets
borttagande ur handelsflaggan. Frågan om egen
utrikesminister har för närvarande lämnats åsido efter
att under många år ha tjänat som nationell
samlingsparoll. Den aktuella frågan gäller egna
konsuler, och en svensk-norsk kommitté har under
år 1902 aflämnat en utredning rörande
möjligheten att skilja konsulatväsendet utan att rubba
utrikesstyrelsens enhet, om hvars nödvändighet alla
svenska partier jämte norska högern äro ense,
medan man äfven i Sverige allt allmännare börjar
göra gällande, att den icke bör vara enbart svensk,
utan unionell. —- Den politiska lifaktigheten har
varit förenad med en storartad blomstring i
synnerhet inom litteraturen, men äfven inom konst,
vetenskap och idrotter. Däremot lider fmanslifvet
f. n. af bakslaget efter de gyllene tiderna vid
1890-talets slut,
Norlander, Emil, född 1865, krönikör i
Stockholmstidningen under märket Don Basuno,
revyförfattare: Den förgyllda lergöken m. fl.
norm, regel, rättesnöre; normal, regelrätt;
normera, fastställa som rättesnöre; normativ,
tjänande till rättesnöre.
normalarbetsdag, en med hänsyn till
arbetskraftens bevarande, helst af statsmakterna
fastställd, daglig arbetstid, som ej får öfverskridas,
och som af arbetarne påyrkas till 8 timmar.
Norman, Ludvig, född 1831, död 1885,
tonsättare, hofkapellmästare.
Norrby, Georg, född 1816, död 1898, komisk
skådespelare. Bl. roller: Agapetus i »Herr
Dar-danell», Ekdal i »Vildanden».
Norrie, Anna Pettersson, född 1860,
operettskådespelerska. Bl. roller: Lilla helgonet, Helena
och Thérese i Kolhandlarna.
Norrköping, fabriksstad vid Motala ström, från
1300-talet; omkring 42,000 inv.
Norrköpings Tidningar, daglig högertidning,
grundad 1758; redaktör Erik Sundin.
Norrtälje, sjöstad i Roslagen från 1600-talet,
omkring 2,700 inv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
