Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges författning och förvaltning - Riksdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
349
Sveriges författning och förvaltning.
350
iakttagande att hvardera utser en
riksdagsman, erfordras for uppnående af det föreskrifna
antalet riksdagsmän för städerna. —
Indelningen af omförmälda valkretsar, så ock
riksdagsmännens antal för hvar och en af de
städer, som äga att välja flera representanter,
bestämmes efter angifna grunder hvart tionde
år af konungen med ledning af statistiska
centralbyråns folkmängdsuppgifter. Dessa
bestämmelser infördes 1894. Förut var regeln
den, att hvarje domsaga valde en riksdagsman,
men om dess folkmängd öfversteg 40,000
invånare delades domsagan i två valkretsar, som
hvardera utsåg en ledamot i kammaren. I
hvar stad åter, som ägde en folkmängd af
10,000 invånare eller därutöfver, utsågs en
riksdagsman för hvarje fullt tal af 10,000
invånare och hvarje sådan stad bildade en
valkrets för sig. Öfriga städer, som icke hade
minst 10,000 invånare, sammanslogos med
hvarandra till valkretsar af minst 6,000, högst
12,000 invånare, och hvarje sådan utsåg en
riksdagsman. Denna fördelning i
stadsvalkretsar förändrades hvart tionde år af andra
kammaren. På detta sätt ökades i denna
kammare, liksom i den första, antalet
ledamöter med växande folkmängd, men sedan
1894 är ledamotsantalet i båda kamrarna
fix-eradt. — Den nya ordningen, som sålunda
stadgades 1894, tillämpades första gången 1896,
från hvilket år den nuvarande indelningen i
valkretsar daterar sig. Den skall sålunda
ändras 1906, 1916 o. s. v. Då domsagornas
folkmängd är mycket växlande och ej heller
städerna kunna indelas i valkretsar med alldeles
lika folkmängd, är det invånarantal, för
hvilket en riksdagsman utses, i verkligheten
mycket olika. Vid valen 1899 utgjorde å
landsbygden detta antal högst 39,170 och lägst
10,838 samt i städerna högst 23,611 och lägst
7,224. — Antalet stadsvalkretsar är sedan 1896
46, af hvilka 25 utgöras hvardera af blott en
stad, men 21 af flera städer. Af de 46
stads-valkretsarna välja 41 hvardera en
riksdagsman, men Stockholm utser 22, Göteborg 9,
Malmö 4 samt Norrköping och Gäfle hvardera
2 representanter.
b) Valperiod och tid för valets verkställande.
Andra kammarens ledamöter väljas för ^i tid
af tre år, räknade från och med januarr
månads början året näst efter det, under hvilket
valet skett. Valen skola verkställas under
september månad näst före början af de tre år,
för hvilka de gälla. Men om konungen med
användande af sin rätt att upplösa riksdagen
eller kammaren förordnar nya val, eller om
en riksdagsman eljes af går innan den tid, för
hvilken han blifvit vald utlupit, verkställes
ofördröjligen nytt val för den återstående tiden
af valperioden. — Här finna vi sålunda en
viktig olikhet med motsvarande stadganden
för första kammaren. Valperioden räknas ej
från valdagen, utan hela kammaren skall
omväljas hvart tredje år, och en ledamot, som
då ej suttit där tre år, mister likaväl sitt
mandat. Afsikten härmed är, såsom redan
nämnts, att låta kammaren blifva ett uttryck
för den politiska meningen vid valtillfället,
medan första kammaren ej i samma grad kan
få sin sammansättning bestämd genom denna.
c) Valrätt. Valrätt tillkommer inom den
kommun, där han är mantalsskrifven, enhvar
i kommunens allmänna angelägenheter
röstberättigad man, hvilken antingen äger eller
med stadgad åborätt innehafver fast egendom
på landet eller i stad till ett taxeringsvärde
af minst ett tusen kronor, eller för lifstid eller
minst fem år arrenderar jordbruksfastighet
till taxeringsvärde ej understigande sex tusen
kronor, eller ock erlägger till staten bevillning
för en till minst åtta hundra kronor
uppskattad årlig inkomst. — För valrätt fordras
sålunda, utom att fylla något af dessa senare
speciella villkor, att äga kommunal rösträtt.
Härför fordras enligt kommunalstadgarna: att
vara svensk medborgare, välfrejdad,
skattskyldig till kommun, att icke häfta för oguldna
kommunalutskylder, att vara myndig, således
minst 21 år gammal, samt att själf råda öfver
sin näring eller sin egendom, således ej stå
under cession. Alla dessa villkor skola
sålunda också fyllas för valrätt till andra
kammaren. Hvarje valberättigad har en röst, och
valrätt får icke utöfvas genom ombud, utan
endast af den, som sig vid valet personligen
inställer. — Den inkomst som fordras för
valrätt (»census*) är i Sverige ganska hög i
jämförelse med förhållandena i andra länder,
såsom framgår däraf, att i vårt land blott 6,9
procent af invånarne hafva rösträtt, då
däremot i England 16,3 proc., i Danmark 17 proc.
och i Frankrike omkring 28 procent äro
valberättigade till motsvarande delar af
representationen. Endast Ungern har en än mer
begränsad valrätt, ty blott 5,4 procent af dess
invånare äro valberättigade.
d) Valbarhet. Till ledamöter af andra
kammaren kunna endast väljas män, som uppnått
25 års ålder samt äga valrätt inom den
kommun eller någon af de kommuner, för hvilka
de väljas. — Sålunda möter äfven här en
olikhet med motsvarande bestämmelser för första
kammaren, i det att för valbarhet till andra
kammaren kräfves att tillhöra vederbörande
valkrets, medan för valbarheten till första
kammaren detta ej kräfves utan den valde
kan bo utom valdistriktet. — En annan
olikhet är, att den valde behåller sitt mandat
äfven om han icke fullständigt behåller den
ställning som medförde hans valbarhet. Om
han nämligen flyttar från valkretsen eller
af-träder den egendom eller mister de inkomster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
