- Project Runeberg -  Ordbok för tidningsläsare /
359-360

(1903) [MARC] - Tema: Reference, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges författning och förvaltning - Riksdagens fri- och rättigheter - Riksdagens förvaltande verk - Finanser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

359
Sveriges författning och förvaltning.
360
•skall aedaii behandlas af konstitutionsutskottet,
som äger att vidtaga de åtgärder det pröfvar
lämpliga.
Öfver statsrådets förhandlingar öfvar
riksdagen granskning genom konstitutionsutskottet
på sätt redan nämnts (se spalt 341).
Slutligen har riksdagen att hvarje år genom
elektorer välja en justitieombudsman,, som skall
hafva tillsyn öfver lagarnas efterlefnad af
domare och ämbetsmän och vid vederbörlig
domstol i laga ordning tilltala dem, som i sina
ämbetens utöfning begå olagligheter eller
underlåta att fullgöra sina ämbetsplikter. Hau
kan, när han det nödigt anser, öfvervara
högsta domstolens och andra domstolars samt
de centrala ämbetsverkens öfverläggningar och
beslut samt äger tillgång till alla domstolars
och ämbetsverks protokoll och handlingar.
Till honom kan hvarje svensk medborgare,
som anser sig förfördelad af någon
ämbetsman, vända sig för att erhålla rättelse, men
det ankommer på justitieombudsmannen att
pröfva, huruvida saken är af den
beskaffenhet att den bör föranleda åtal.
Justitieombudsmannen har att årligen till riksdagen
af-lämna en berättelse om sin ämbetsutöfning
och skall däri äfven påpeka de brister i
lagstiftningen, som han anser förefinnas.
Om riksdagens rätt att genom
opinionsnämnden afskeda högsta domstolens ledamöter skall
talas under kapitlet lagskipning.
6) Riksdagen har ensam förvaltningen af
riksbanken och riksgäldskontoret’, hvilka skötas
af riksdagens valda fullmäktige på sätt här
nedan säges.
RIKSDAGENS FÖRVALTANDE VERK.
Utom konungens och kommunernas
förvaltning finnas tvenne ämbetsverk, som helt och
hållet subordinera under riksdagen, nämligen
riksbanken och riksgäldskontoret.
.1) Riksbanken, grundad 1656 och stående
under riksdagens styrelse sedan 1668,
förvaltas af 7 bankofullmäktige, af hvilka konungen
för tre år utser en, som är ordförande, och 6
väljas af riksdagen för tre år så, att 2 afgå
för hvarje år. Denna styrelse väljer bland
sina af riksdagen utsedda ledamöter två s. k.
deputerade, hvilka fungera såsom bankens
verkställande direktörer. Riksbanken drifver
vanlig bankrörelse, köper och säljer guld,
växlar, svenska obligationer samt lätt
säljbara utländska statspapper. Den drifver
utlåningsrörelse medelst diskontering af växlar,
utlåning mot reverser, obligationer, aktier och
andra värdepapper samt varor, genom
beviljande af kassakreditiv eller kredit i löpande
räkning samt utlämnande af af betalningslån.
Banken mottager äfven insättningar, dock i
regel utan att för sådana godtgöra ränta. Den
äger att utgifva sedlar, som för mynt i riket
nia erkännas, och som skola vid aiifordraii
inlösas ined guld efter deras lydelse. — Senast
1904 skall banken hafva upprättat ett
afdelningskontor i hvarje län utom Stockholms,
enär banken har sitt säte i hufvudstaden.
Dessa stå under förvaltning af
styrelseledamöter, som riksdagen utser, och
banktjänsteman, som förordnas af fullmäktige.
2) Riksgäldskontor et, inrättadt 1789,
förvaltas af 7 riksgäldsfullmäktige, hvilka väljas
af riksdagen och ej få lyda någon annan än
riksdagen. Vid valet utses först ordföranden
för tre år, därefter 6 ledamöter likaledes för
3 år så, att 2 afgå hvarje år.
Riksgäldskontorets uppgift är att besörja likviden och
räntebetalningen å rikets skuld, förvalta de
därtill anslagna medlen samt att efter
riksdagens beslut upptaga nya statslån. Från
riksgäldskontoret utgå också omkostnaderna
för riksdagar och statsrevisioner m. m.
Dessutom är kontoret skyldigt, att, om
statsinkomsterna ej stigit till beräknadt belopp och
statskontoret alltså ej har tillgångar till
bestridande af statsutgifterna, försträcka detta
den erforderliga s. k. statsfyllnadssumman.
Kontorets inkomster utgöras dels af lån eller
medel, som inflyta genom lånens förvaltande,
•dels af de anslag, som i riksstaten uppföras
för dess utgifter.
FINANSER.
Såsom vi ofvan omtalat, bestämmer och
beräknar hvarje riksdag statens utgifter och
inkomster för det följande året; dessa
sammanföras i »statsregleringen» eller »riksstaten».
Både utgifter och inkomster delas i ordinarie
och extraordinarie.
De ordinarie statsutgifterna äro sådana som
anses vara ständigt behöfliga och därför måste
utgå år efter år samt icke kunna förändras
eller afskaffas utan regeringens samtycke, t. ex.
aflöningar åt ämbetsmännen o. d.; de extra
ordinarie äro däremot sådana som antingen
utgå för en gång eller för någon kortare tid,
t. ex. ett byggnadsanslag. Utgiftsstaten delas
i 10 hufvudtitlar, en för kongl, hofvet, en för
hvardera af de 8 departementen och en för
pensions- och indragningsstaten. Under hvarje
hufvudtitel finnas ordinarie och extraordinarie
anslag. Därtill komma de från
riksgäldskontoret utgående riksdags- och
revisionskostnaderna, räntor och amorteringar å statslånen
samt en del andra utgifter, som uppföras utom
hufvudtitlarna. Utgiftsstaten för år 1902
slutade på en summa af 156,143,000 kr.
De ordinarie statsinkomsterna utgå likaledes
år för år, till dess de genom riksdags och
regerings beslut afskaffats eller ändrats, medan
de extra ordinarie eller bevillningarna
bestämmas af hvarje riksdag för ett år.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:13:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oftl/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free