Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges författning och förvaltning - Lokalförvaltningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
367
Sveriges författning och förvaltning.
368
under ett departement. En tullkammare eller
ett postkontor lyder sålunda närmast under
generaltullstyrelsen eller generalpoststyrelsen,
hvilka båda höra under finansdepartementet.
Det gifves dock några lokala förvaltningar,
som lyda direkt under vederbörande
departement, nämligen länsstyrelsen och domkapitlen.
Den lokala förvaltningen sönderfaller i två
olika afdelningar, den af konungen ledda eller
landsregeringen och folkets egen själfstyrelse
eller kommunalförvaltningen.
1) Landtregeringen. Sverige är deladt i 24
län och Stockholms öfverståthållarskap.
Styrelsen inom hvarje län är anförtrodd åt en
landshöfding såsom Kongl. Majits
befallningshafvande, d. v. s. såsom konungens
ställföreträdare. Landshöfdingen vakar öfver den
allmänna säkerheten och är högsta
polismyndighet inom länet, verkställer domar, har
uppsikten öfver statens egendom, öfver uppbörden,
förvarandet och redovisningen af statens
inkomster samt har dessutom en mängd
administrativa bestyr i olika riktningar. Han har
i allmänhet att bevaka kronans rätt och
fördelar samt att verkställa konungens och högre
myndigheters bud i alla förvaltningsgrenar.
Landshöfdingen har i alla frågor ensam
beslutande rätt, men ärendena föredragas och
beredas af en landssekreterare och en
landskamrerare, och landshöfdingen skall inhämta den
föredragandes mening. Landssekreteraren
handlägger de juridiska och civila ärendena,
landskamreraren de kamerala och finansiella,
såsom kronans uppbörd och förvaltningen af
allmänna medel. Hvardera af dessa
ämbetsmän är chef för sin byrå, landssekreteraren
för landskansliet och landskamreraren för
landskontoret. För den närmaste vården om
uppbörden och utbetalningar af allmänna medel
finnes en egen ämbetsman, landträntmästaren
med landtränterietj hvilket subordinerar under
landskontoret. När landshöfdingen är
förhindrad att sköta sitt ämbete, förvaltas det af
landssekreteraren och landskamreraren gemensamt.
— Under Kongl. Maj:ts befallningshafvande
lyda, utom länsstyrelsens
tjänstemannapersonal, magistrater i städerna, kronofogdar,
härads-skrifvare och länsmän. — Länen äro delade i
städer, fögderier (inalles 118 st.) och
länsmans-distrikt (521 st.). I hvarje fögderi finnas en
kronofogde och en häradsskrifvare. Den förre
har uppsikten öfver allmän ordning och
säkerhet, ombesörjer beifrandet af förbrytelser,
är utmätningsman å landet samt verkställer
domar och utslag i civila mål, ombesörjer och
redovisar uppbörden, bevakar det allmännas
rätt vid taxeringar och konkurser m. m.
Hä-radsskrifvaren har vård om länets
jordeboks-exemplar, antecknar förändringar däri,
upprättar ny jordebok, när så föreskrifves,
verkställer debitering och upprättar uppbördsbok,
taxeringslängder, räkenskaper och
kronoupp-bördsredo visning o. s. v. I hvarje
länsmansdistrikt finnes en länsman, lydande nnder
Kongl. Maj:ts befallningshafvande och
kronofogden. Han är den senares närmaste biträde
och har i sin mindre krets ungefär samma
befogenheter som kronofogden i sin större.
— Stockholms stad hörer ej till något län,
ntan bildar ett öfverståthållarskap under en
öfverståthållare, hvilken i allmänhet har samma
åligganden som en landshöfding. Hans
verksamhet är dock modifierad däraf, att den är
inskränkt till en stad, som har egna valda
myndigheter; i vissa af dem är dock
öfver-ståthållaren själfskrifven ordförande.
Öfver-ståthållaren har till biträde en underståthållare.,
som vid hans frånvaro eller förfall är hans
vikarie, handlägger skuldfordringsmål och
andra exekutiva ärenden m. m. Ärendena
förberedas i trenne byråer:
öfverståthällarämbe-tets kansli j of v er ståthållareämbetet f or
uppbörds-ärenden och överståthållarämbetet för
polisärenden., af hvilka de båda förra motsvara
laiidskanslien och landskontoren. Det förra
har till chef en sekreterare, det senare en
kamrerare; i spetsen för polisärendena står
polismästaren. — I öfriga städer utöfvas
under kongl, befallningshafvandes tillsyn
styrelsen af städernas magistrater., bestående af
borgmästare och rådmän (råd); i Stockholm
lyda dessa under öfverståthållaren.
Borgmästare väljes så, att stadens vid
riksdagmanna-val röstberättigade medlemmar uppsätta tre
på förslag och af dem skall konungen nämna
en. På samma sätt utses i Stockholm äfven
rådmännen, men i andra städer väljas de af
allmän rådstuga eller af stadsfullmäktige.
2) Kommunalförvaltningen. Därmed menas
folkets egen själfstyrelse inom de olika
kommunerna (socknar, städer och län). Den nu
gällande kommunalförvaltningen är införd
genom de af Kongl. Maj:t på ständernas önskan
stiftade kommunallagarna af 1862. Enligt dessa
äro städerna och landsbygden skilda i
kommunalt hänseende; kyrkans och skolans
angelägenheter handläggas både i stad och på land
af särskilda myndigheter; och slutligen har
länet en kommunal representation för dess
gemensamma ärenden. Alla dessa kommuner
äga beskattningsrätt för att bestrida sina
utgifter.
Medlem i en kommun är hvar och en, som
är därstädes mantalsskrifven, och dessutom den,
som är mantalsskrifven annorstädes, men för
fastighet eller inkomst är där uppförd till
allmän bevillning. Eöstberättigad är hvarje
val-frejdad svensk undersåte, man eller kvinna,
som är medlem af kommunen, skattskyldig
till densamma och icke häftar för oguldna
kommunalutskylder. Äfven bolag hafva
kommunalrösträtt på dessa villkor. För-.omyndig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
