Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges författning och förvaltning - Lokalförvaltningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
371
Sveriges författning och förvaltning.
372
svarande landskommunens kommunalfullmäk
tige. En olikhet ligger dock däri att medan
det beror på kommunalstämman om den vill
tillsätta kommunalfullmäktige eller ej, så måste
i större städer stadsfullmäktige utses. Lagen
föreskrifver nämligen att i hvarje stad med
öfver 3,000 inv. skall den beslutande rätten
uppdragas åt stadsfullmäktige, medan i mindre
städer det ankommer på de vid allmänna
rådstugan röstberättigade, huruvida de vilja åt
stadsfullmäktige sin beslutande rätt uppdraga
eller icke. I städer, där stadsfullmäktige
finnas, har allmän rådstuga blott att välja dessa
samt att utse taxeringsnämnd; i öfriga städer
beslutar allmän rådstuga i förekommande
frågor. Alla beslut och val å allmän rådstuga
ske efter graderad röstskala, i det att hvarje
röstande har en röst för en bevillning till
staten af en krona (»bevillningskrona») och sedan
en röst för hvarje ny krona, men aldrig mer
än 100 röster, ej heller får någon rösta för
mer än 1/8t af hela stadens röstetal. De
skatter, som stadsfullmäktige eller allmän
rådstuga bestämma, utdebiteras äfven efter
be-villningskronor. Stadsfullmäktige väljas för
4 år (utom i Stockholm där de utses för 2 år)
och hälften afgår hvartannat (i Stockholm
hvart) år. Valbar är den man, som har
rösträtt och fyllt 25 år. Antalet stadsfullmäktige
rättar sig efter stadens folkmängd och växlar
mellan 20 och 50, men är i Stockholm 100.
Allmän rådstuga eller stadsfullmäktige hafva
i regel beslutande rätt i samma frågor som
kommunalstämman. Dan verkställande
myndigheten i stad är dels magistraten,, om hvars
tillsättning förr är taladt (se spalt 368), dels
en mängd nämnder, som härför utses. Den
viktigaste af dem är drätselkammaren, hvars
ledamöter utses för fyra år, hvilken förvaltar
stadens fastigheter och penningväsende,
uppbär dess inkomster och verkställer beslutade
utbetalningar samt därjämte ombesörjer andra
allmänna uppdrag för stadens räkning.
Stadens inkomst- och utgiftsstat uppgöres
förslagsvis af magistraten med ledning af från
drätselkammaren infordrade upplysningar; den
skall fastställas af stadsfullmäktige eller
allmän rådstuga i december månad. Andra
nämnder för olika ärendens skötande
ärofat-tigvårdsstyrelsen, hälsovårdsnämnden,
’byggnadsnämnden m. fl.
Den kyrkliga kommunen. Hvarje
kyrkoförsamling i stad eller på landet öfverlägger och
beslutar på ’kyrkostämma om kyrkans och
folkskolans angelägenheter. Till kyrkostämmas
handläggning höra sålunda frågor om
folkskoleundervisningen och dithörande anstalter,
val af folkskollärare och kyrkobetjäning,
ekonomiska frågor rörande kyrka och skola,
byggnad och underhåll af kyrka och skolhus och
boställen för präst, skollärare och klockare
m. fl., bestämmande af afgifter till kyrka och
skola m. m. Röstberättigad på kyrkostämma
är den som har kommunal rösträtt och tillhör
den svenska statskyrkan, och omröstningen
sker efter samma graderade röstskala som
användes vid kommunalstämma på landet och
allmän rådstuga i stad, liksom äfven de å
kyrkostämma beslutade skatterna utdebiteras
efter samma grunder. Själfskrifven ordförande
i kyrkostämma är kyrkoherden eller den hans
ämbete förvaltar. Tre ordinarie
kyrkostämmor skola årligen hållas: den första inom maj
månads utgång för besluts fattande om
föregående års räkenskaper; den andra i oktober
för bestämmande af utgifts- och inkomststat
för kyrka och skola; den tredje inom
utgången af december för debiteringslängdens
granskning och för anställande af val.
Dessutom kunna extra kyrkostämmor hållas. —
Kyrkostämman skall för fyra år välja ett
kyrkoråd och ett skolråd, dock kunna de förenas
till ett gemensamt kyrko- och skolråd. I båda
dessa råd är kyrkoherden eller den hans
ämbete förestår själfskrifven ordförande.
Kyrkorådet har att öfvervaka efterlefnåden af
gällande föreskrifter i afseende på hvad till
religionens och sedernas vård hörer, att upptaga
frågor om oordning och oskick vid samt
försummelse af gudstjänsten, om oenighet i
äktenskap, om olydnad mot föräldrar, om
vårdslösad barnauppfostran, att, såvidt ske kan,
hindra spridande af vilseförande läror och
förhindra kyrklig tvedräkt samt att vårda
kyrkans angelägenheter. Skolrådet skall utöfva
vård öfver folkskolan. Båda råden skola
dessutom verkställa kyrkostämmans beslut,
hvartdera inom sitt område, samt till
kyrkostämman göra de framställningar som anses nödiga
och afgifva de förberedande utlåtanden, som
af denna infordras. — I några fall skola
kyrkostämmans beslut underställas Kongl. Maj:ts
fastställelse, nämligen vid afhändande af till
församlingen donerad fast egendom,
upptagande af lån på längre återbetalningstid än
två år samt påläggande af afgifter för längre
tid än fem år.
Landsting. I hvarje län skall finnas ett
landsting sammansatt af valda ombud från länets
städer och härader eller tingslag. Städer, som
hafva en folkmängd af minst en
etthundra-femtiondedel af rikets hela invånarantal,
deltaga dock icke i landstingen, utan för dem
besluta stadsfullmäktige äfven i sådana
ärenden som eljest äro hänvisade till landstingen.
Sådana städer äro f. n. Stockholm, Göteborg,
Malmö, Norrköping och Gäfle. Regeringen
kan likväl på därom gjord framställning dela
ett län i flera landstingsdistrikt, men endast
Kalmar län har hittills fördelats på två
sådana. Landstingsmännen väljas i städerna af
stadsfullmäktige eller allmän rådstuga; hvarje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
