Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges författning och förvaltning - Lokalförvaltningen - Lagskipning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
375
Sveriges författning och förvaltning.
376
hos taxeringsnämnden och därvid uppgifva
de skäl och förhållanden, på grund af hvilka
han anser att förslaget bör ändras. Med
ledning af bevillningsberedningens förslag
beslutar taxeringsnämnden de värdebelopp som
skola ligga till grund för beskattningen.
Taxeringsnämnden väljes inom
taxeringsdistriktet, som bestämmes af konungens
.befallningshafvande och i regel omfattar en stad
eller på landet två, tre eller fyra
berednings-distrikt. Valet förrättas i stad inför
magistraten å allmän rådstuga och å landet af
kommunalstämma. Nämnden består af 9 till 12
ledamöter, beroende på pin den är vald af en
eller flera kommuner. Åtminstone en af dess
ledamöter bör hafva deltagit i årets
bevill-ningsberedning, och för öfrigt bör tillses, att,
om möjligt, såväl fastighetsägare som
näringsidkare och löntagare komma att i nämnden
deltaga. Landshöfdingen i länet har rätt att
närvara och deltaga i öfverläggningarna men
ej i besluten; han är i sådant fall
själfskrifven ordförande, eljest väljer nämnden själf
sådan. Vid nämndens sammanträden bör
alltid behörigt kronoombud vara tillstädes för
att göra de anmärkningar och förslag, hvartill
han för iakttagande af kronans rätt rinner sig
äga anledning. — För att granska
taxeringarna samt pröfva och afgöra besvär öfver
taxeringsnämndens beslut sammanträder
slutligen en för hela länet gemensam
pröfnings-nänmä. Denna skall bestå af 20, högst 30
ledamöter, som konungens befallningshafvande
utser bland de af taxeringsnämnderna därtill
föreslagna personer, och af dem skall minst
hälften vara ägare af fast egendom. Denna
nämnd samlas i residensstaden och dess
ordförande är landshöfdingen, med rätt att
deltaga i öfverläggningarna men ej i besluten;
är han förhindrad väljer nämnden själf inom
sig ordförande. Såsom kronans ombud
deltager landskamrerare!! i sammankomsterna.
Mot pröfningsnämndens beslut kan
skattskyldig anföra klagomål hos ’kammarrätten.
Sedan på detta sätt det beskattningsbara
värdebeloppet fastställts, utdebiteras det
skattebelopp, per fyrk å landet och per
bevillningskrona (se spalt 369 och 371) i stad, som
riksdag eller kommunal myndighet bestämt. Denna
utdebitering göres på landet af
häradsskrif-varen, i stad af vederbörande ämbetsman
(stadsbokhållaren); därpå uppbäras utskylderna
på uppbördsstämmor, på landet af
kronofogden, i städerna af stadskassören (i Stockholm
sker både debitering och uppbörd af
upp-börclskommissarien). Uppbörden insändes
därpå till landtränterierna, hvarifrån den dels
öf-verskickas till statskontoret, dels utbetalas
efter statskontorets eller
landshöfdingeämbe-tenas anordningar.
LAGSKIPNING.
På landsbygden är häradsrätten första eller
lägsta instans. Den består af en häradshöfding
som domare och 12 nämndemän såsom
bisittare. Häradshöfdingen utnämnes af konun-’
gen, men nämndemännen väljas af
kommunalstämmorna, hvarvid, hvarje röstande har en
röst. Valet gäller för 6 år, men den valde
har rätt att afgå efter 2 år. Af
nämndemännen skola minst 7 vara närvarande för att
rätten skall vara domför. De skola
tillhan-dagå domaren med råd och upplysningar samt
deltaga äfven i domens fällande; men endast
orn hela nämnden är af en annan mening än
domaren, gäller nämndens utslag.
Ursprungligen hade hvarje härad sitt eget ting, men
nu äro flera mindre härad förenade till en
domsaga och några större delade i flera
tingslag. En häradshöfdings jurisdiktionsområde
kallas domsaga och är deladt i flera tingslag.
F. n. (1902) äro domsagornas antal 118 och
tingslagens 263. — I städerna är rådhusrätten
(rådstufvurätt) första instans. Den består af
en borgmästare, utnämnd af konungen inom
ett förslag af tre personer, uppsatt af stadens
till riksdags mannaval röstberättigade invånare,
samt af rådmän, hvilka i öfriga städer utses
af stadsfullmäktige eller allmän rådstuga för
lifstid, men i Stockholm tillsättas på samma
sätt som borgmästaren. Kådhusrätten är
dom-för, om tre i rätten sitta. I de flesta städer
utgöres magistrat (se spalt 371) och rådhusrätt
af samma personer, i andra är borgmästaren
gemensam för båda, men. rådmännen olika.
Andra instans bilda de tre Hofrätterna, hvar
för sitt område. Svea hofrätt, i Stockholm,
har till område Svea land och Gottland samt
Norrland, Göta hofrätt, i Jönköping, Göta land
utom Skåne och Blekinge, hofrätten öfver Skåne
och Blekinge, i Kristianstad, dessa landskap.
Hvarje hofrätt består af en president samt
flera liofrättsråd och assessorer, hvilka arbeta
på divisioner. Mål från krigsrätterna
behandlas af en krigshofrätt i Stockholm, bestående
af några högre officerare och en jurist. —
Högsta instans är högsta domstolen, som
sammanträder på Stockholms slott samt dömer i
konungens namn och under hans sekret.
Medlemmarna i domstolen kallas justitieråd och
om deras antal är bestämdt, att det skall vara
minst 12, högst 21, men att konung och
riksdag skola inom dessa gränser fixera antalet.
De äro f. n. 18, arbetande på två samt under
sex veckor, om så är nödigt, på tre
afdelningar. Konungen kan deltaga i dess
öfverläggningar och beslut och har därvid två röster.
Då mål från krigsdomstolarna där förekomma,
skola två högre militärer närvara och rösta.
Uti högsta domstolen kunna ringare mål
pröfvas och afgöras af fem ledamöter, så ock af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
