- Project Runeberg -  Ordbok för tidningsläsare /
379-380

(1903) [MARC] - Tema: Reference, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges författning och förvaltning - Kyrkan - Läroverken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

representation, kyrkomötet, som inrättades
genom kongl. förordningen af den 16 nov. 1863.
Det sammankallas hvart femte år eller oftare
och behandlar kyrkliga angelägenheter, som
konungen till detsamma öfverlämnar, eller
hvarom motion af någon dess medlem väckes.
Det har veto mot konung och riksdag i fråga
om stiftande, ändring eller upphäfvande af
kyrkolag samt förändring af prästerskapets
privilegier; för öfrigt rätt att till Kongl. Maj:t
med underdåniga önskningar och utlåtanden
inkomma. Kyrkomötet består af 30 präster,
nämligen samtliga biskoparne och pastor
primarius i Stockholm eller, i händelse af förfall
för någondera af dessa, en annan af och bland
vederbörande konsistorium vald ledamot, två
professorer från hvardera af de teologiska
fakulteterna i Uppsala och Lund och slutligen
en ordinarie prästman från hvart stift och en
från Stockholms stad; dessutom af 30 lekmän.
Prästernas representanter utses af de
prästmän, som innehafva ordinarie befattning;
lekmännen välja sina ombud genom elektorer.
I hvart pastorat utses på allmän kyrkostämma
en elektor; stiftet är deladt i lika många
valdistrikt som det utser representanter, och alla
elektorerna inom ett distrikt samlas sedan till
valets förrättande på ett och samma ställe.
Valbar är den som har valrätt å kyrkostämma;
äfven präster kunna väljas till lekmannaombud.
Kyrkomötets ordförande är ärkebiskopen eller
vid hans förfall den biskop, som konungen utser.

Religionsfrihet råder i vårt land. Redan
1809 års regeringsform erkände
religionsfrihetens princip, då den säger »konungen bör
ingens samvete tvinga eller tvinga låta, utan
skydda hvar och en vid en fri utöfning af
hans religion, så vidt han därigenom icke
störer samhällets lugn eller allmän förargelse
åstadkommer». Dock dröjde det länge innan
den civila och kriminella lagstiftningen
ändrades i öfverenstämmelse härmed. Det skedde
i väsentligare mån genom lagarna af den 23
okt. 1860 och 31 okt. 1873, som tillåta
bekännare af annan kristlig religion äfvensom judar
att bilda af staten erkända församlingar med
rätt till offentlig religionsutöfning samt
medgifva, att medlemmar af den svenska
statskyrkan under vissa villkor få öfvergå till
annan religion. Endast statskyrkans anhängare
få dock bekläda statsrådsämbeten, hvarjämte
naturligtvis religionslärare och präster skola
tillhöra henne. Men andra befattningar
liksom riksdagsmannauppdrag kunna utöfvas
äfven af andra religionsbekännare.

LÄROVERKEN.



Folkundervisningen, som äfven i äldre tider
aldrig varit i Sverige så försummad som i de
flesta främmande länder, inträdde i ett nytt
skede genom kongl. stadgan angående
folkundervisningen i riket
af den 18 juni 1842.
Folkskoleundervisningen blef då obligatorisk
och det påbjöds att i hvarje församling borde
finnas minst en, helst fast, skola och
vederbörligen godkänd lärare; skolor och lärare
skulle anskaffas inom fem år; skollärare skulle
åtnjuta en viss lön jämte bostad; för
utbildande af lärare skulle inrättas ett seminarium
i Stockholm och i hvarje stiftsstad; skolbarnen
skulle, innan de lämnade skolorna, hafva
inhämtat en viss minimikurs. — Kostnaderna
skulle bestridas af församlingarna, dock kunde
medellös församling erhålla understöd af
statsmedel till lärares aflöning. Längre fram, vid
riksdagen 1844—45, bestämdes, att hälften af
den s. k. personliga skyddsafgiften, således 40
öre för man och 20 öre för kvinna, skulle under
benämningen folkskoleafgift tillfalla de
respektive församlingarna att användas för
folkundervisningen, men sedan 1872 ingår den till
kronan, medan hvarje skoldistrikt i stället, på
vissa villkor, får af staten ett årligt anslag
till aflönande af lärare och lärarinna. Sedan
1875 gifver staten två tredjedelar af lönen.
Vid 1900 års riksdag bestämdes minimilönen
till 700 kr. med tre ålderstillägg å 100 kr.
efter 5, 10 och 15 års tjänstgöring, jämte
bostad och vedbrand. Folkskolorna äro numera
af tre slag, nämligen de egentliga folkskolorna
med vederbörligen examinerade lärare, som
erhålla full minimilön, och med en
fullständigare undervisning än som förekommer i de
öfriga, mindre skolor, hvilkas lärare ej behöfva
hafva aflagt folkskollärarexamen och kunna
åtnjuta högre lön än den stadgade
minimilönen, samt småskolor, som endast gifva
förberedande undervisning för folkskolan. Inom
alla dessa tre slag kunna skolorna vara
antingen fast eller flyttande, dock ökas alltmer
de förras antal och de senare minskas. —
Folkskolans högsta afdelning kallas
fortsättningsskola. År 1899 funnos 4,925 egentliga
folkskolor, 1,711 mindre sådana och 5,194
småskolor, således in alles 11,830. Lärare och
lärarinnor voro tillsammans 15,272. Antalet
barn i skolåldern utgjorde 829,147. Samtliga
utgifter för folkskoleväsendet stego till något
öfver 20 mill. kr., däraf statens lönetillskott
utgjorde öfver 5 mill. kr.

Det antal folkskollärarseminarier som 1842
bestämdes, minskades 1864 till åtta (sex för
manliga och två för kvinnliga elever). Sedan
hafva några nya tillkommit, så att det f. n.
finnes sju för manliga (i Uppsala, Lund,
Växjö, Linköping, Göteborg, Hernösand och
Karlstad) samt sex för kvinnliga elever (i
Stockholm, Skara, Kalmar, Falun, Umeå och
Landskrona). Dessutom finnas omkring 20
seminarier för utbildande af lärare och
lärarinnor vid småskolan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:13:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oftl/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free