- Project Runeberg -  En öfvervintring i polarisen; En bestigning af Mont-Blanc /
31

(1874) [MARC] Author: Jules Verne - Tema: Exploration
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Is-skalfvet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och vattnet, som var skyddadt mot de kallaste vindarne,
hade ännu icke helt och hållet lagt sig.

Denna plats var ypperlig till vinterqvarter.
Återstod nu blott af transportera dit fartyget. Jean
Cornbutte fann imellertid, att det intill gränsande isfältet
var af en betydlig tjocklek, till följd hvaraf det skulle
falla sig ytterst svårt, om ej omöjligt, att hugga upp en
kanal för att transportera briggen till sin destination.
Det gällde då att finna någon annan vik; men det var
förgäfves, Jean Cornbutte i denna afsigt vände sina
blickar mot norr. Kusten var rak och brant på en
betydlig sträcka, och på andra sidan nyss omtalta udde
var den direkt utsatt för de ostliga vindarne. Dessa
hinder gjorde den eljest så tillitsfulle kaptenen modfäld,
så mycket mer som André Vasling ytterligare, stödjande
sig på oemotsägliga skäl, visade huru brydsamt deras
läge var. Penellan hade all möda att bevisa sig sjelf,
att fortfarande allting skedde till det bästa.

Det återstod alltså endast att på bergens södra
kust söka upp ett vinterqvarter åt briggen. Det vore det
samma som att företaga den besvärliga färden genom
isbanden; om igen, men det gafs icke något val. Den
lilla skaran återtog vägen till fartyget och gick med
raska steg, ty provianten började taga slut. Jean
Cornbutte sökte under vägen upptäcka någon liten ränna eller
till och med blott en remna, som möjligen kunde
utvidgas till en kanal. Men förgäfves.

Mot aftonen återkommo de till sitt förra nattläger.
Dagen hade varit snöfri, och de kunde ännu urskilja
märkena efter deras kroppar. Allt var således i
ordning till nattlägret och de utsträckte sig på sina
buffelhudar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:47:57 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ofvervint/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free