- Project Runeberg -  En öfvervintring i polarisen; En bestigning af Mont-Blanc /
36

(1874) [MARC] Author: Jules Verne - Tema: Exploration
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Man går i vinterqvarter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

var att frukta, att dess tryckning kunde blifva menlig;
men Penellan väntade, tills isen genom det ständiga
tilloppet af drifis hunnit blifva omkring tjugo fot tjock.
Han lät då upphugga den rundt omkring och under
skrofvet, så att fartyget stod liksom uti en docka, bygd
efter dess egna former, och fullkomligt skyddadt mot
all tryckning af isen.

Matroserna uppförde slutligen till höjd med
bastingeringen en fem à sex fot bred mur af snö,
hvilken inom kort blef hård som klippan. Denna
omklädnad förebyggde värmeförlust genom utstrålning. Ett
tält af segelduk, täckt med skinn och hermetiskt tätt,
spändes öfver däcket till hela dess längd och bildade ett
slags promenadplats för besättningen.

Man uppförde likaledes i land ett magasin af snö,
till hvilket sådana effekter flyttades, som belamrade
fartyget, Alla skiljeväggar mellan hytterna nedrefvos,
på det man blott skulle få ett enda sammanhängande
rum från för till akter. Ett sådant rum var
betydligt lättare att uppvärma, enär is och fuktighet icke
hade så många hörn att bita sig fast uti och
dessutom äfven var lättare att ventilera med s. k. kulsegel.

Hvar och en utvecklade en ansträngd verksamhet
för dessa olikartade förberedelser, hvarför de ock redan
den 25 september voro fullbordade. André Vasling
hade visat sig ega icke minst förmåga att anordna
praktiskt och ändamålsenligt. Han utvecklade
isynnerhet en stor ifver att befatta sig med allt, som rörde
Marie, och om denna, helt och hållet upptagen som
hon var af tanken på sin Louis, icke märkte det, så
förstod Jean Cornbutte snart, hur det var fatt. Han
talade derom med Penellan och erinrade sig nu många

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:47:57 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ofvervint/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free