Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Lefvande begrafna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utomordentlig våldsamhet, och kölden var så skarp, att
Penellan kände sina händer förfrysa. Han var nödsakad
att åter begifva sig in, sedan han först gnidit händerna
med snö.
— Vi ha en svår storm, sade han. Gifve Gud,
att vårt hus står emot, ty om det förstöres af ovädret,
så äro vi förlorade.
På samma gång stormbyarne rasade i luften,
förnams ett fruktansvärdt buller under den frusna marken.
Isstyckena foro hit och dit och krossades med brak mot
hvarandra. Vinden tjöt med sådan styrka, att det ibland
tycktes, som om hela huset skulle sopas bort.
Fosforescenta sken, oförklarliga under dessa latituder, ljungade
tvärs igenom snöhvirflarne.
— Marie, Marie! ropade Penellan, fattande den
unga flickans händer.
— Nu äro vi skönt ute! sade Fidèle Misonne.
— Och Gud vet, om vi slippa undan! tillade
Aupic.
— Låtom oss lemna detta snöhus! sade André
Vasling.
— Det är omöjligt! svarade Penellan. Kölden
derute är fruktansvärd, medan vi kanske härinne skola
lyckas värja oss mot den.
— Gif mig termometern! sade André Vasling.
Aupic gaf honom instrumentet, som vid ingången
visade 10 grader under fryspunkten, oaktadt eld var
upptänd. André Vasling lyfte upp tältduken framför
ingången, men fälde den hastigt igen, för att icke
blifva sönderslagen af det formliga hagel af isstycken,
som vinden dref emot honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
