- Project Runeberg -  En öfvervintring i polarisen; En bestigning af Mont-Blanc /
55

(1874) [MARC] Author: Jules Verne - Tema: Exploration
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Rökmolnet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jernskodda stafven in i väggen och kände ej längre något
motstånd. Hade han alltså kommit till ett mjukare
snölager? Han drog stafven tillbaka, och en glänsande
stråle bröt in i snöhuset.

— Hitåt! mina vänner! ropade han.

Med händer och fötter kastade han undan snön,
men ytan var icke, såsom han förmodat, upptinad.
Tvärtom, på samma gång som ljusstrålen trängde en
skarp köld in i stugan och stelnade med ens allt vattnet
derinne till is. Med tillhjelp af sin knif vidgade
Penellan öppningen och kunde till slut andas luften i fulla
drag. Han föll på knä för att tacka Gud, och var
snart återförenad med den unga flickan och sina kamrater.

Ett präktigt månsken upplyste atmosferen, som
imellertid var så kall, att man knappt kunde inandas
den. De gingo tillbaka in i huset, men Penellan kastade
dessförinnan en blick på omgifningarna. Udden var
försvunnen, och huset befann sig midt på ett omätligt
isfält. Han såg sig om efter slädan, hvarest förråden
lågo inpackade; men slädan var försvunnen!

Kölden tvang honom att gå tillbaka. Han sade
intet till sina kamrater. Först af allt måste kläderna
torkas, hvilket skedde med tillhjelp af fyrpannan.
Termometern, utflyttad ett ögonblick i fria luften, sjönk
genast till trettio grader under fryspunkten.

Efter en timmas förlopp beslöto André Vasling
och Penellan att trotsa kölden derute. De insvepte sig
i sina ännu våta kläder och gingo ut genom öppningen,
hvars väggar redan blifvit hårda som klippan.

— Vi hafva blifvit drifna åt nordost-hållet, sade
André Vasling, i det han betraktade stjernorna, som
blänkte med en utomordentlig glans.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:47:57 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ofvervint/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free