Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. Isbjörnarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svårighet parera slagen från den andre björnen, den
samme som nyss dödat Aupic. Djuret hade fått två
dolksting, men kämpade likväl med förbittring. En
tredje björn tog kosan för ut.
André Vasling skyndade, åtföljd af Herming, till
Jockis bistånd. Men björnen hade fått honom mellan
sina ramar, och då djuret föll för André Vaslings och
Hennings slag och ett par på nära håll lossade
pistolskott, höll det endast ett lik mellan sina ramar.
— Vi äro nu blott två, sade André Vasling med
en dyster och vild uppsyn; men om vi skola duka
under, så skall det kosta blod.
Herming laddade sin pistol, utan att svara.
Framför allt måste man befria sig från den tredje björnen.
André Vasling såg för ut, men kunde i början icke
upptäcka honom, men snart fick han ögonen på odjuret,
klättrande i vantet för att nå Louis Cornbutte. André
Vasling sänkte sitt gevär, som han riktat mot björnen,
och en vild glädje afspeglade sig i hans ögon.
— Ah! utropade han, du besparar mig hämnden!
Louis Cornbutte hade imellertid tagit sin tillflykt
till märssalningen. Björnen var endast på sex fots
afstånd från Louis, och denne riktade sitt gevär mot
odjurets hjerta.
Å sin sida gjorde sig André Vasling i ordning
att skjuta på Louis, i händelse björnen skulle falla.
Louis Cornbutte sköt, men björnen tycktes icke
vara träffad, ty han kastade sig med ett språng upp i
märsen. Hela masten darrade.
André Vasling utstötte ett skri af glädje.
— Herming! ropade han till den norske matrosen.
Sök upp Marie! Hemta hit min brud!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
