- Project Runeberg -  En öfvervintring i polarisen; En bestigning af Mont-Blanc /
79

(1874) [MARC] Author: Jules Verne - Tema: Exploration
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. Isbjörnarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Herming steg ned för trappan i rummet.

Imellertid hade det rasande djuret störtat mot
Louis Cornbutte, som sökte skydd bakom masten; men
i samma ögonblick björnens ofantliga ram lyftes för
att krossa hans hufvud, fattade Louis Cornbutte tag i
bardunen och firade sig ned i däck, ehuru icke utan
fara, ty på halfva vägen hörde han en kula hvina tätt
vid sitt hufvud. André Vasling hade skjutit på honom,
men felat. De båda motståndarne befunno sig alltså
ansigte mot ansigte med lyftade knifvar.

Striden måste blifva afgörande. För att i fullt
mått släcka sin hämnd ville André Vasling låta Marie
vara närvarande vid sin fästmans död, men han hade
derigenom beröfvat sig Hennings bistånd och kunde
derför icke räkna på någon annan än sig sjelf.

Louis Cornbutte och André Vasling fattade
hvarandra i kragen och höllo fast, så att ingen skulle kunna
undslippa. En af dem måste sätta lifvet till. De
riktade mot hvarandra våldsamma slag, som endast till
hälften parerades, och snart flöt blod från båda
parterna. André Vasling försökte slå sin högra arm
omkring sin motståndares hals, för att fälla honom till
marken. Louis Cornbutte visste, att den som föll vore
förlorad, och förekom honom derföre genom att fatta
uti honom med båda händerna; men vid denna rörelse
tappade han knifven.

Förfärliga rop nådde i detta ögonblick hans öra.
De kommo från Marie, hvilken Herming höll på att
släpa upp på däck. Louis Cornbuttes hjerta fyldes af
raseri; han uppbjöd sina yttersta krafter för att böja
sin motståndares rygg; men i samma ögonblick kände
de sig båda slutna i en mäktig omfamning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:15:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ofvervint/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free