- Project Runeberg -  En öfvervintring i polarisen; En bestigning af Mont-Blanc /
108

(1874) [MARC] Author: Jules Verne - Tema: Exploration
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - EN BESTIGNING AF MONT-BLANC

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och dref oemotståndligt framåt den stackars misshandlade
stofthyddan. Vi gingo sålunda öfver de med namnet les
Petits-Mulets betecknade klipporna, och efter två
timmars öfvermenskliga ansträngningar stodo vi ändtligen
på toppen af Mont-Blanc.

Klockan var tjugo minuter öfver tolf.

Segerglädjen kom oss att glömma vår trötthet och
våra lidanden. Vi hade då ändtligen nått denna
bergsspets, för hvilken man bär en så djup respekt. Vi
beherrskade alla de öfriga bergen, och denna tanke,
hvilken endast Mont-Blanc kan föda, kom våra hjertan
att svälla. Det var en mättad ärelystnad, och för
mig särskildt en förverkligad dröm.

Mont-Blanc är det högsta berg i Europa. Några
få i Asien och Amerika äro högre, men hvad är det
för glädje att bestiga dem, då man i alla fall aldrig
kan komma till den högsta toppen, utan måste stanna
nedanför och erkänna sig besegrad.

Andra, såsom Mont-Cervin, äro synnerligen svåra
att bestiga, men der vi nu stå, hafva vi Mont-Cervin
1,200 fot under våra fötter.

Dessutom, hvilket skådespel njuta vi ej till lön
för våra mödor. Den alltjemt klara himlen hade
antagit en djupblå färgton. Solen, plundrad på en del
af sina strålar, hade förlorat sin glans, liksom under
en partiel solförmörkelse. Detta fenomen, som
förklaras af luftförtunningen, var så mycket mer i ögonen
fallande som bergen och de omgifvande fälten
ordentligt summo i ljus, så att vi kunde iakttaga snart sagdt
de minsta detaljer.

Vår horisont begränsades i syd-ost af Piemont
och, längre bort, af Lombardiets slätter. I vester hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:47:57 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ofvervint/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free