Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. I. Jordbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och funnit ett ständigt nedgående i skörderesultatet i allmänhet,
men särskildt beträffande hvete, allt sedan fleråriga vallar fått
plats i växtföljden, och den rena trädan ej så ofta förekommer.
Med vallarna hade nämligen rostsvamp och sädesbroddens
värsta fiende, masken, infunnit sig. »Sedan man», sade talaren,
»blifvit, såsom jag, hemsökt af dessa skadedjur — ja,
bokstafligen maskäten — har jag naturligtvis med uppmärksamhet följt
hvarifrån dessa snyltgäster i så oroväckande grad kommit, och
blifvit öfvertygad om, att de gamla gräsvallarna äro deras
födelsebygd, hvarifrån de sedan öfverflygla närgränsande fält».
Herr Blûm ville emellertid till en ej oväsentlig del skjuta
skulden på dåligt utsäde, och herr Insulander, som också underströk
det faktum, att hvetekulturens tillbakagång inträffat samtidigt
med växelbrukets införande, framhöll, att den äfven skett i mån
af den odlade jordens tillväxt. »Då man fordom», yttrade
talaren, »hade liten areal öppen jord, men stora ängar och beten,
hvilka födde många kreatur, så vore nu antalet kreatur
obetydligt, jemfördt med den öppna jorden nu och för 50 år sedan.
Den animaliska gödseln måste derför nu delas på en större areal
än förr. Dertill kom, att man ej så omsorgsfullt som fordom
kunde bearbeta den öppna jorden, som låge i trade, hvilket också
vore en väsentlig orsak till höstsädens försämring.» På
Sällskapets ordinarie sammankomst den 28/1 1884 kom samma fråga
ehuru under något olika formulering upp igen. Den lydde nu
så: »Då mångenstädes klagas öfver att jorden numera icke
lemnar så höga skördar som förr, och att nettobehållningen i sin
helhet icke är tillfredsställande, så frågas: är denna klagan
berättigad, och i så fall, hvad kan orsaken vara, och huru kan
rättelse derutinnan ske?» Äfven nu inleddes frågan af herr
Lybeck. »Vårt jordbruk», sade han, »har på de senaste 30 à 40
åren gått otroligt framåt i fråga om jordens mekaniska
bearbetning, men ändock blifva skördarne sämre. Huru kan detta
ske?» Orsaken låge otvifvelaktigt i det nya cirkulationsbruket,
hvilket ej så ofta låter jorden ligga i träde, som fallet var med
det gamla 2- á 3-års skiftesbruket. Härmed ville talaren
ingalunda utdöma cirkulationsbruket, utan endast påpeka, att för så
vidt det ej skall blifva ett genomgående utsugningssystem,
jorden också måste tillföras gödsel i sammia mån, som dess
produktionsförmåga anstränges. Räddningen ansåg han ligga i en
utvidgning af ladugården. »Man har», sade han, »ökat antalet
skördar och man har ökat den odlade jordarealen, men
kreatursstocken är densamma som förut.» Han framhöll såsom ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
