Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. I. Jordbruket - Utvecklingen från 1890-talet till våra dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sorgligt faktum, att ladugårdsskötseln var i jämförelse med
öfriga grenar af jordbruket alldeles försummad. »Okunnigheten
om egna fördelar», yttrade han, »är härvidlag oerhördt stor,
hvilket bäst synes deraf, att man säljer sin hafre för 70 à 80
öre lispundet i stället för att uppfodra den på sina kreatur.»
Diskussionen fick en naturlig fortsättning vid de
öfverläggningar i jordbruksfrågor, som förekommo på Sällskapets
januarisammankomst påföljande år. Förvaltningsutskottet hade
träffat aftal med doktor Gustaf Tiselius från Stockholm att vid
detta sammanträde hålla ett föredrag om de erfarenheter, han
under en utländsk studieresa samlat om de s. k. wagnerska
vallarna samt fleråriga vallar i öfrigt. Föredraget kom såsom en
inledning till frågan: »Kunna årens låga spanmålspris och
andra förhållanden föranleda en förändring i vårt jordbruks
anordnande, hufvudsakligast med afseende fästadt vid
växtomloppet, och i så fall hvilken?» I Rhentrakterna och Schweiz hade
jordbrukaren råkat inför samma situation som i Sverige, ett
sädespris, som knappast motsvarade produktionskostnaden. Man
hade därför i dessa länder omfattat den rationella foderodling,
för hvilken doktor T. nu redogjorde. Man hade i de anförda
länderna funnit, att en flerårig vall efter upplöjning och
isåning lämnar särdeles säkra och rika sädesskördar. Med
åtgärden hade man äfven tillgodosett den oafvisliga nödvändigheten
att med relativt små omkostnader framalstra ett näringsrikare
och särskildt för de mjölkgifvande kreaturen mera ägnadt
foder, hvarigenom kreatursbesättningen kan ökas och inköpet af
kraftfoder minskas. Diskussionerna från 1880-talet återspegla
den riktning, provinsens jordbruk kom att taga. Sträfvandena
att få jorden i hög kultur kom så småningom att på ett
naturligt sätt understödjas af en förbättrad ladugårdsskötsel.
Under 1890-talet spåras allvarliga sträfvanden att
tidsenligt utveckla Östergötlands jordbruk genom ständigt större
anslutning till ett rationellt brukningssätt och ökad användning
af artificiella gödningsämnen, nya och förbättrade maskiner och
redskap samt rent och godt utsäde.
Vid innevarande sekels början erfor länets jordbruk genom
införandet af sockerbetsodling i större skala en uppryckning
af största betydelse för framtiden. Genom denna odling hafva
växtföljderna kommit att så småningom undergå en viss
omläggning. Under den tid, då rotfrukterna intogo en relativt
tillbakasatt plats inom växtodlingen, placerade man dessa ofta i slutet af
växtföljden. I och med utsträckt användning af rotfrukter kom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
