Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. I. Jordbruket - Växtodling - Sädesslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man att inse betydelsen af att odla dem på näringsrik och
möjligast ogräsfri jord, och ha de då fått plats i början af
växtföljden, redan efter höstsäden, hvilket haft till följd, att insåning
börjat allt mer verkställas i vårsäd. Med djupgående
hackrensade rotfrukter och särskildt genom sockerbetsodlingen kan man
utsträcka rotfruktsodling till helt skift och därigenom komma
i tillfälle att införa en fullt modern cirkulation samt i vissa fall
alldeles utesluta trädan. En vanlig cirkulation i Östergötland
har förut varit: 1. träda, 2. höstsäd, 3. vall, 4. vall, 5. vårsäd, 6.
vårsäd. Efter införande af sockerbetsodling har den på många
ställen omändrats sålunda: 1. träda, 2. höstsäd, 3. rotfrukter,
4. vårsäd, 5. vall, 6. vall, 7. höstsäd, 8. vårsäd, hvilken
cirkulation lämnar bättre plats för rotfrukterna, minskar trädans areal,
ger tillfälle att odla två skift med höstsäd och därigenom
afsevärdt högre inkomst för landtbruket.
I fråga om de sädesslag, som odlades i början af 1800-talet,
är ett betydligt afsteg från bruket i äldre tider att iakttaga.
Enligt Forssell var kornet hufvudsädet i Sverige under 1500-talet
och utgjorde då i Östergötland mer än 2/3 af hela skörden. År
1805 har det emellertid förlorat sin öfvervikt öfver rågen. Det
utgör nu endast 1/4 af årsskörden, under det att rågen kommit
upp till nära 30 %. »Omslaget vållas», säger förf., »däraf, att
de två sista århundradenas spannmålsodling kommit att allt mer
beherskas af ett sädesslag, som i 16 seclet egde ytterst ringa
betydenhet, af hafren.» Denna är 1805 redan förbi kornet och
kämpar med rågen om herraväldet. Forssell angifver följande
siffror: råg 28,8 hafre 27,4 och korn 24,8 %, hvilket visar de tre
sädesslagens ungefärliga jämbördighet i en dåtida skörd.
På slättbygden odlades dessutom hvete, blandkorn och ärter.
Hvetet, som enl. Forssell i Östergötland framträdde endast
sporadiskt på 1500-talet, intager ännu i början af 1800-talet en
skäligen undanskymd plats — omkring 4 % af hela utsädet.
Förutom de af ålder använda hvetesorterna odlade man här
och där s. k. lammashvete, som infördes från England. Det
tycktes emellertid ej finna sig väl i vårt klimat. »Det hade
ingen treflig växt; dess ax voro små med långa agnar», säger
Archiater Westring i sina anteckningar från 1816.
I skogsbygden synes endast rågen »funnit verklig trefnad».
I allmänhet kunde man af densamma påräkna 6:te kornet, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
