- Project Runeberg -  Östergötlands läns hushållningssällskaps historia / Del 2 /
45

(1913-1914) Author: Harald Schött
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. I. Jordbruket - Import och vacklande spannmålspriser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 45 —
och sätta djuren i tillfälle att sjelfva betala — sin
ångbåtsbiljett till England, för att icke nämna en mycket värdigare
presentation vid framkomsten, än nn är fallet; djuren hafva neml.
den egenheten att icke bli gödda af theorier och fagert tal, hur
fagert det än må vara.
Men hvad är då orsaken till den utsträckta Hafre-odlingen
och särdeles dess användande? Jo! mycket rigtigt: det är
kortaste vägen och minsta besväret att, för tillfället, komma till
pengar; af mången använda att dermed skjuta de värsta
bekymren ifrån sig; af andra åter att göra sig goda dagar; måtte de
räcka länge!
Ur Statsekonomisk synpunkt kan Hafreodlingen icke heller
vara någon vinst, ty, ehuru vi visserligen exportera åtskilliga
hundra tusen tunnor hafre årligen, så importera vi väl för
ungefär 1. motsvarande värde Råg, och mjöl deraf.
Nå! hvem tar då vinsten? ty några skola väl vinna, då
många förlora, jo! Köpmannen och Engelsmannen, hvilken
sednare förstår att rätt använda produkten; men — Svenska
Landtmannen han blir den som slutligast får sitta emellan på affären.»
Varningen var tyvärr alltför befogad, ty på 1880-talet
visade det sig, att jorden var utsugen.
Hur det var, så gick hafreodlingen fram med stormsteg.
1879 exporterades från Östergötland enligt v. Möller ej mindre
än 1,796,224 kbf. Exportörerna vitsordade, att den svenska
svarthafren lyckats i Frankrike förvärfva så godt anseende, att
den betalades högre än hafre från andra länder samt att hafren
utan jämförelse var för våra klimatiska förhållanden det
lämpligaste sädesslaget. Härtill kom, att Amerika reglerade
hvete-prisen i Europa och Ryssland rågprisen, hvadan konkurrens på
dessa båda områden vore otänkbar.
Enligt exportörernas årsberättelser öfver hafremarknaden
1881 synes afsättningen detta år ha varit begränsad till
England. Äfven rådde stark tillförsel dit från Ryssland och Irland,
hvadan prisen blefvo ofördelaktiga. Ej heller inträffade någon
prisstegring under de närmaste åren, då enorma mängder
utskeppades från Ryssland.
öm än hafren är den enda exportsäden från provinsen
i början af 1880-talet, så motväges ingalunda utförseln af den
ständigt tilltagande importen af hvete och råg. Vi äro nu inne
i den sorgliga lågkonjunktur för spannmålen, som framkallade
de uppslitande tullstriderna. Hvetet gällde i nutida mått 1881
14,86 kr. pr hektoliter, 1885 9,17 kr., rågen resp. år 11,35 kr.
Import och
vacklande [-spannmålspriser.-]
{+spannmåls-
priser.+}

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:15:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oghus/2/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free