- Project Runeberg -  Östergötlands läns hushållningssällskaps historia / Del 2 /
47

(1913-1914) Author: Harald Schött
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. I. Jordbruket - Potatisodling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 47 —
Odling af hvitklöfver synes inom länet ha varit fullkomligt
okänd intill 1855, då den försöksvis drefs på Marieborg. Den
insåddes i uppbruten 4-årig timotejvall tillsammans med engelsk
hvithafre och afsåg att skaffa ett rikt bete, som är mindre
beroende af väderleken än det naturliga.
Af boccaraklöfvern (Trifolium Melilotus cretica) hade en
herr W. F. von Stjerneman i Norrköping 1852 från England fått
17 st. frön, hvilka han sådde ut. Dessa hade efter fem års
frö-odling 1857 lämnat honom omkring 60 skålpund frö, hvilka sedan
utdelades åt flera håll. Vid Säby säteri hade man äfven
experimenterat med denna foderväxt och funnit, att den begärligt
förtärdes af kreaturen, men icke förty säger sig
Förvaltningsutskottet i sin »anmälan» af densamma ha anledning befara, »att
dess framtid såsom ny foderväxt blifver ganska kort».
En annan leguminos, som under äldre tider inom provinsen
försöktes såsom foderväxt, var söt kloärt (Astragalus
glycyphyl-lus). I utskottsberättelsen för 1845 omtalas, att frön af denna
växt blifvit af ordföranden inom Kinds gille skänkta dels till
Sjö-gestads landtbruksskola, dels till Förvaltningsutskottet för att
lämnas åt dem, »som intressera sig för uppdragandet af denna
inom vårt land sparsamt förekommande foderväxt».
Tilläggas må, att försök med blåluzern (Medicago sativa)
på Sällskapets uppmaning af intresserade anställdes inom
provinsen redan i början af 1800-talet. I Förvaltningsutskottets
protokoll för den 10. okt. 1820 »anmäler Assessoren och Ridd.
Tisell, att det Skålpund Lucernfrö, som Han till försöks
anställande förlidit år af Sällskapet emottog, blifvit på bästa jord och
med möjligast bästa omsorg sådt och vårdadt, likväl under den
stränga torkan gick helt och hållet ut, så att han om förmånen
af dess odling icke kan sig vidare utlåta». Äfven om man
frånser de missgynnande omständigheter, under hvilka det nämnda
försöket utfördes, kunde man ej göra sig räkning på ett
varaktigare resultat af luzernodling vid denna tid. I våra dagar, sedan
leguminosernas bakteriefråga blifvit löst och försök med
ymp-jord kommit till användning, anläggas äfven inom vår provins i
mindre skala luzernvallar med god framgång.
Ett betecknande drag för det svenska jordbruket vid 19 :de
seklets ingång är, att potatisen nu blir föremål för allmän
odling. Ehuru denna rotfrukt infördes redan i början af 1700-talet,
[-Potatisodling.-]
{+Potatisod-
ling.+}

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:15:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oghus/2/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free