- Project Runeberg -  Östergötlands läns hushållningssällskaps historia / Del 2 /
67

(1913-1914) Author: Harald Schött
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. I. Jordbruket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 67 —
oanvänd, till dess att Sällskapet på framställning af prosten
Broman i Skärkind, som intresserade sig för denna näringsgren,
för ett billigt pris inköpte pressen och öfverlät åt
trädgårdsmästaren i kungsträdgården P. G. Dahlberg att till allmänhetens
tjänst sköta om densamma. Prosten Broman erbjöd sig att
skaffa fullgodt frö.
Om odling af rapsat till framställning af rof olja återfinnes
i brefboken för 1818 ett meddelande från Sällskapet till
Landtbruksakademien. »Vid Norrköping», heter det, »är af Hrr
Rådman Gåse och Fabriqueur Philip Jeremias början gjord med
cultivation af Rapsat.» Dylika försök gjordes sedermera
flerstädes inom länet. Till någon större industri gåfvo försöken
med oljeväxter ej upphof. Ännu i medlet af 1850-talet fortforo
dock experimenten.
»Oljevexter», säger Tham, »såsom vallmo och rapsat, äro
ock begagnade vid herrgårdar, Marieborg o. a. samt vid
Norrköping, för beredning af olja i olika former, dock hittills mera
på försök, än med stadgadt förtroende. Dock räknar länet
redan 6 oljeslagerier, visserligen i ringa skala.»
I början af förra århundradet gjorde man också här och där
försök med odling af en del färgväxter, såsom krapproten (Rubia
tinctorum), safflor (Carthamnus tinctorius) och vejde (Isatis
tinctoria). Dessa måste ju spela en viss roll på en tid, då man
ännu ej förstod att afvinna stenkolstjäran de anilinfärger, som
i våra dagar föras i marknaden. En särskildt stor
vejdeplan-tage innehades i Linköping af en herr Fabian Blom. Enligt
Länsstyrelsens resolution af den 5. sept. 1812 hade till honom
upplåtits 2 tunnland och 7 kappland af kronoåkern. Denna
anläggning är af ett visst intresse i Sällskapets historia, då ett af de
allra första ärenden, Sällskapet hade att handlägga, var att hos
Landtbruksakademien förorda hr Bloms ansökan om »publikt lån
ur någon fond» för utvidgningen af den af honom anlagda
vejde-planteringen. Den besiktigades af utsedda ledamöter i
Förvaltningsutskottet, och prof såväl af örten som af de däraf beredda
s. k. färgbollarna insändes till archiatern Westring och assessorn
Arosenius i Norrköping för att underställas deras omdöme. Af
deras utlåtande sade sig Utskottet hafva »inhämtat tillförlitlig
underrättelse såväl om användbarheten och nyttan i en större
krets af ifrågavarande anställt, som att betydliga medel för
utländske Wejde-färgstoftet årligen ur Riket utgå, hvilka
naturligtvis långt förmonligare kunde inom Riket disponeras». På

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:15:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oghus/2/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free