- Project Runeberg -  Östergötlands läns hushållningssällskaps historia / Del 2 /
76

(1913-1914) Author: Harald Schött
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. I. Jordbruket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 76 —
i pris och hade därför till en början jämförelsevis sparsam
användning inom provinsen, men då med rotfruktsodlingens
utveckling krafvet på kväfverik växtnäring blef allt mer trängande,
riktades uppmärksamheten alldeles särskildt på chilesalpetern,
emedan den innehåller kväfvet i sådan form, att det omedelbart
kan tillgodogöras af växterna. En hastig ökning i användning
har särskildt framträdt i senare tid i och med
sockerbetsodlingens införande. Chilesalpetern har kommit i allt vidsträcktare
bruk äfven för andra grödor såsom vår- och höstsäd, och har
härtill bidragit den ökade kännedomen om växternas näringslif,
som genom gödslingsförsöken vunnits.
Ett annat godt gödselmedel med stor kväfvehalt har man
funnit i det ur gasvattnet framställda ammoniumsulfat et. På
1870-talet. f ann detta hos oss större efterfrågan än chilesalpetern.
Bristen på kännedom om dess egenskaper och riktiga
användning samt varans höga pris motverkade dock en lång tid en
allmännare användning af detta gödselmedel i Östergötlands
jordbruk. Då emellertid senare tiders erfarenhet om den
svafvel-syrade ammoniaken varit god och dessutom prisskillnaden
mellan denna och chilesalpetern pr kilo kväfve räknadt med åren
blifvit mindre, har användningen ökats. Detta gödselmedel
införes i allmänhet utifrån, men erhålles äfven såsom en biprodukt
från gasverken inom landet.
De i ’senare tid framställda kväfvehaltiga gödselmedlen,
där man tillgodogjort sig luftens kväfve, såsom karbidkväfve
och kalksalpeter, hafva under flera år varit föremål för försök,
utlagda af Hushållningssällskapet, och under allra senaste tid
har särskildt karbidkväfvet äfven börjat komma i bruk i större
skala hos den enskilde jordbrukaren. Fosfaten, hvilka med stor
fördel brukats i Östergötland allt sedan början af 1870-talet,
utgjorde under en tid hufvudparten af inom länet använda
konstgödselmedel. Thomasfosfatet har i senare tid öfverflyglats af
superfosfatet, som numera sällan saknas vid något jordbruk,
detta må vara aldrig så litet. Kalihaltiga gödselmedel användas
äfven i rätt stor omfattning inom vår provins. I början
begagnade man sig mestadels af kainit, men sedermera har man
allmänt öfvergått till bruk af de mer koncentrerade kalimedlen,
såsom 37-procentig kaligödning. Klart är, att nutidens omfattande
odling af rotfrukter gifvit anledning till utsträckt bruk af de
kalihaltiga gödselmedlen.
För öfrigt omnämnas i Sällskapets skrifter e-n del tillfälliga
bigödselmedel. Sådana äro t. ex. skiffermjöl och gipssten. På

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:15:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oghus/2/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free