Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. I. Jordbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 82 —
så snart som möjligt utsträckas äfven till Östergötland (4/6
1862). Sällskapets ansträngningar att få provinsen
undersökt i geologiskt hänseende kröntes emellertid ej med framgång.
Undersökningarna påbörjades visserligen och fortgingo under
1862 års sommar och ett stycke fram på hösten, men några
praktiska resnltat kommo aldrig till synes. Under åren 1863—65
afgå bref på bref till Angelin med anhållan om redogörelse för
undersökningarna och karta. Ingendera delen ankom
emellertid, och professor A. fick till Sällskapet återbära ett förskott af
1,000 rdr rmt (H. S. 29/i 1866). Bättre lyckades nästa försök i
sammia väg. Under 1880-talet sökte Sällskapet att intressera
provinsens jordbrukare för den i Skåne och Halland så
framgångsrikt använda märglingen. På Förvaltningsutskottets
sammanträde den 30. nov. 1882 framhöll Sällskapets ordförande
grefve R. De la Gardie den stora nyttan af sådana
undersökningar, som ledde till en nogsam kännedom om inom länet
befintliga märgellager. Han meddelade dessutom, att Sveriges
Geologiska Undersökning vore villig att genom sina tjänstemän
verkställa undersökningen och utföra därmed i -samband stående
analyser, om Sällskapet för ändamålet ansloge 1,500 kr. om året.
Utskottet omfattade uppslaget med stort intresse och hemställde
hos Sällskapet om dylikt anslag till en början för 1883 med
till-lägg dock, att undersökningarna jämväl borde omfatta »andra
såsom förbättringsmedel för jordbruket nyttiga jordarter». I
enlighet härmed beslöt Sällskapet den 1/i2 1882.
Man lät alltså anställa en serie borrningar för att komma
märgel eller tilläfventyrs andra jordförbättringsmedel på
spåren. Genom allmän kungörelse i kyrkorna underrättades de
socknar, inom hvilka geologen ämnade utföra sina
undersökningar, om ändamålet med hans arbeten, och uppmanades de, som
önskade få borrningar verkställda på sina ägor eller
upplysningar i geologiskt hänseende, att anmäla sig. Experimenten
gåfvo vid handen, som ju var att vänta, att rik tillgång på
märgel finnes i det krosstensgrus, som öfverlagrar våra silurfält.
Äfven påträffades kalkhaltig sand i rullstensåsar samt här och
där kalktuff och snäckgyttja. Dessa undersökningar pågingo t.
o. m. år 1886. På decembersammankomsten sagda år hemställde
Utskottet om anslagets indragande »ej mindre af ekonomiska
skäl än äfven enär arbetet för uppsökande af mergelhaltiga
jordarter väsentligen torde anses kunna med detta året afslutas».
Utförliga berättelser om undersökningarnas gång jämte bilagor
ingå i Sällskapets årstryck. För att göra kännedomen om mar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
