Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. I. Jordbruket - Äng och vall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 84 —
för Sveriges jordbruk samt att Sällskapet med all säkerhet skulle
vara redo att för detta nyttiga ändamål offra ett par tusen kronor
årligen, så mycket hellre, som det ju redan förut gått i
författning om anställande af dylika försök i mindre skala. På
sammankomsten den 1/i2 1900 beviljades också för ändamålet t. v.
ett anslag af 2,000 kr.
Försöken, omfattande dels gödslingsförsök, dels s. k.
sort-försök, utföras numer under ledning af Centralanstalten för
försöksväsendet på jordbruksområdet. På ett
ombudsmanna-möte i november månad uppdragas konturerna till det
kommande årets verksamhet, och på sammanträde under
nästkommande februari mellan försöksledare från de olika länen
planeras arbetena i detalj. I vårt län utläggas sedan försöken af fyra
assistenter under ledning af 2 :dre jordbrukskonsulenten. De
vunna resultaten uppsändas till centralanstalten, där de
bearbetas för att sedan meddelas resp. försöksvärdar.
Omkostnaderna för de använda gödselmedlen bestridas genom firman
Moritz Frsenckel & Co. i Göteborg. Under år 1912 utfördes 52
gödslingsförsök. Sortförsöken äro förlagda till 4 fasta gårdar.
Dessutom bedrifvas kalkningsförsök, lupinförsök och försök med
luzernvallar. Dessa vallar anläggas med eller utan jordympning
på flera olika sätt och ha börjat att användas i praktiken med
god framgång.
Äng och vall.
Under en tid, då spannmålen stod högt i pris, tänkte man
mer på ögonblickets vinning än på framtiden. Häraf blef det
en följd, att den öppna åkerns areal ej kom att stå i ett rimligt
förhållande till ängens. Jordbrukaren kunde ej, eller kanske
snarare, ville ej förstå det intima förhållande, som
oundgängligen måste existera mellan modernäringens båda hufvudgrenar,
åkerbruket och boskapsskötseln. Foderskördarna minskades
genom ängens uppodling, och ingen ersättning producerades från
åkern.
Det må vara sant, att orsaken till missgreppet till stor del
är att söka i ett förvilladt omdöme och bristande förutseende,
men vill man se saken djupare, så ter den sig såsom en enkel
konsekvens af den jordpolitik, som drefs i brytningen mellan
17- och 18-hundratalen. Nyodling var tidens lösen, ty denna
premierades på högre ort, och det var då tyvärr ej alltid fallet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
