Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. I. Jordbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 85 —
att denna gick ut öfver mossen och myren eller annan oländig
mark, utan äfven ängen offrades upp.
Om ängens tillstånd i Östergötland vid tiden för Sällskapets
stiftande yttra sig på anmodan några gillesordförande. Från
Vikbolandet skrifver friherre E. v. Saltza: »Att ängarne finnas
i samma tillstånd de efter Digerdöden blifvit lämnade har jag
redan berättat, utan att de nästan öfverallt äro torf graf ne1).
Något litet ängstycke plöijes då och då för att besås med hafra
till utfodring åt Hästarne och för att uppblanda Eåggroppet vid
skeende Bränvinsbränning, men visst icke efter någon sorts
Method eller princip.» Från Gullberg och Boberg heter det:
»Ängarne hafva saknadt all wård, deras bördighet aftagit och
deras tillstånd eländigt; genom plöjningar hafva de blifvit
förändrade till åkerjord, så att vid de fläste Slättbohemman numera
obetydligt af äng återstår, och hemman finnas, som ej äga mer
än 3 å 400 Lisp. hö, men 70 å 80 Tunneland öppen åkerjord; inga
grässlag eller foderväxter odlas, och brist på gödning skall
slutligen åstadkomma åkerbrukets totala undergång.»
Ydretraktens ängar karakteriseras såsom steniga, med ljung,
mossa, lingonris eller mostarr »upfylde höjder eller dalar», och
»anstalter» för deras förbättring sägas »almänt hvila».
Tröstlöst är äfven meddelandet från Hällestad och Tjällmo. Det
lyder så: »En förbättrad ängsskötsel ingår icke egentligen i
allmogens omtanke. Om någon gång plöjning på magrare hårdvall
skulle företagas, så igenlägges den sällan åter, aldraminst med
bättre grässlag eller foderväxter.»
Här var alltså en punkt, på hvilken inskridande från
Sällskapets sida mer än eljest tarfvades. I sin berättelse för år 1821
säger sig också Förvaltningsutskottet »aldrig uraktlåtit, att vid
Belöningars utdelning för verkställde odlingar, fästa en
välförtjent uppmärksamhet på Ängsskötseln».
1) Syftar sannolikt på följande af Widegren i Östergötlands beskrifning
omnämnda förhållande: "Wikbolandet, som kanhända tidigare än andra dela-r
a:f Östergöthland blifwit odladt oc’h befolkadt, har af ålder blifwit ansedt för
den fruktbaraste trakten icke blott af Östergöthland utan ock af hela Swerige,
’hwadan det fått namn af Swenska Canaan. Det will säga, att Åkren hiär
for-dom gifwit 16:de, jå 20:de Kornets afkastning, ooh orsaken dertill lärer wara
det då gängse bruket att från backar, hagar oc’h mindre bördiga ängar af graf wa
och bortföra matjorden till åkrens förbättring. Men sedan denna hushållning;
wid Storskiftenas allmännare införande ipå 1770-talet, måst uppihöra, !har
produktionen mycket aftagit, så att åkerjorden här nu i allmänhet och l medeltal icke
gifwer öifwer 6:té Kornet." (Se f. öfr. under Gödsling och Jordförbättring i
detta arbete.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
