- Project Runeberg -  Östergötlands läns hushållningssällskaps historia / Del 2 /
95

(1913-1914) Author: Harald Schött
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. I. Jordbruket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 95 —
des 12 skalp. Holcns lanatus (luddtåtel), 14 skalp. Phleum
pra-tense (timotej) och 10 skalp. Aira caespitosa (tuftåtel),
tillsammans 36 skalp, på hvarje tunnland, och blef skörden per
tunnland 19 skeppund. På sandjorden slutligen hade till en början
försökts en blandning af Avena elatior (knylhafre) och Bromus
mollis (luddlosta), men med större framgång hade den förra
enbart blifvit begagnad. Skörden på sandjorden blef dock föga
lönande. Majoren hade äfven gjort försök i smått »med
åtskilliga andra för den egentliga Landthushållningen mera
främmande foderväxter». »Bland dessa», säger han, »utmärker sig
Lathyrus pratensis (gulvial) fördelaktigast och är måhända en
af de yppersta, ehuru man vid dess odling mötes af den
olägenheten, att dess frön qvarligga i jorden 2:ne år utan att gro.
Man är derföre betänkt på att utså den tillsammans med någon
eller några tvååriga växter, t. ex. de frodiga Melilotus-arterna
vulgaris och officinalis (hvit och gul honungsklöfver) i
blandning eller hvar för sig. Båda lemna platsen vid den tid
Lathy-ren skjuter brodd, och jemte det att de sjelfva lemna rik skörd
de 2 :ne första åren, så förhindra de äfven ogräs att taga
öfverhanden, hvilket annars lätteligen kunde qväfva Lathyrens späda
plantor, då de först uppkomma.» Meningen med dessa försök
var väl att finna ut för hvarje särskild jordmån lämpliga växter,
då man ville lägga igen åkern till slåtter- och betesvall. På
1860-talet togs steget fullt ut, och man började anlägga fleråriga
fodervallar. Härvid användas ofta de af prof. Arrhenius föreslagna
fröblandningarna. Sällskapet bidrog äfven till spridandet af
denna nyhet, I redogörelsen för landtbruksskolans verksamhet
under år 1866 meddelas nämligen, att vid Haddorp
experimenterats med 4 olika gräsfröblandningar för att utröna deras
lämplighet för mångåriga vallar.
Slutligen må i detta sammanhang erinras om de »tio
bestämmelserna», som under 1873 års landtbruksmöte i Linköping på
förslag af direktören Hj. Hazelius antogos till rättesnöre vid
gräsvallars behandling för att af dem erhålla varaktig
afkastning. De lydde:
»l:o) Jorden bör vid isåningen vara rik och väl brukad samt fri
från ogräs.
2:o) Blandning af många och efter jorden passande
gräsfrö-slag bÖT användas.
3:o) Vältning de första åren på våren.
4:o) Tidig slåtter, då fälten skördas till hö.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:15:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oghus/2/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free