Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. III. Nötkreatursskötseln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147 -
JLjZ l
vid kreaturens skötsel och vård. År 1843 öppnades Sällskapets
landtbruksskola vid Sjögestad, hvilken inom landets
jordbrukande kretsar åtnjöt ett stort anseende. Här uppfördes en
tidsenlig ladugårdsbyggnad, och hit inköptes rasdjur, hvarjämte
sörjdes för ladugårdsprodukternas förbättring genom inkallande
af holsteinska mejerister.
Vid denna tid äro vi midt uppe i den pågående importen af
allehanda rasdjur. Sällskapet öppnar sina spalter för
diskussion om rasernas inbördes företräden. I en uppsats söker
friherre M. Klingspor ådagalägga förträffligheten af våra
inhemska kreatur, då de skötas rätt. Genom vidimeradt utdrag ur
räkenskaperna vid Grönlund för 1847 visar han en
medelafkast-ning af 450 kannor pr ko. »En svensk ko», säger han, »med en
m j ölkaf kastning af 450 kannor för året lemnar under enahanda
förhållanden efter all anledning en större penningeirikomst än
den utländska, som årligen mjölkar 700 kannor, då man tager i
betraktande den sednares större fordringar i afseende till föda
och underhåll, särdeles om jemförelse anställes med de dyrfödda
Engelska racerna, hvilka dock företrädesvis rekommenderas till
införsel i Sverige.»
En annan kämpe på samma front är kyrkoherden Jacob
Östberg. Han hade fört noggranna anteckningar öfver
afkastningen ur en del ladugårdar inom Hammarkinds härad och på
grundvalen af dessa gjort en serie beräkningar, hvilka på sin
tid väckte stor uppmärksamhet. De gåfvo vid handen, »att
vanliga svenska på marknader inköpta kor, genom tillbörlig vård
och tillräcklig, ehuru ingalunda öfverflödig eller kostbar fodring
lemnat sexhundra kannor mjölk på år och derutöfver». I
meddelande till Hammarkinds gille 1850 yttrar han härom: »Om
dessa kor åtnjutit samma rikliga traktamente af rotfrukter,
oljekakor m. m., som utomlands ofta bestås och om desamma ända
från födelsen blifvit ändamålsenligt behandlade, så har man all
anledning förmoda, att de skolat lemna lika tillfredsställande
resultater, som de fleste utländska racer. Af de bästa Engelska
racerna (Teeswater, Durhams, Ayrshire m. fl.) räknas i
medeltal och vid riklig fodring omkring sjuhundra kannor mjölk
årligen. De Holländska och bättre Schweitzerracerna lemna 14
å 1/6 mera. Långt ifrån således att anse våra Svenska ko-racer
odugliga torde man snarare kunna antaga, att om samma
noggranna uppmärksamhet vid val af afvelsdjur, kalfvars
uppfödande, utfodring och skötsel i allmänhet af oss iakttoges, som
Engelsmännen egna åt dessa omständigheter, skulle våra ladu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
