Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. III. Nötkreatursskötseln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 170 —
gäran finge på Djnrön i stället för den honom ålagda skyldigheten
att därstädes underhålla ett schäferi upprätta ett
stamhollän-deri, »som skall bestå af en Tjur, tio st. mjölkkor och fem qvigor
af den äkta större Holländska racen, de der hädanefter på stället
böra ständigt vidmakthållas, med villkor tillika, att sedan detta
Boskapsslag, innom 2:ne år blifvit satt i fullkomligt stånd, då,
till dem af ortens innevånare, som finna sig i stånd en sådan
bättre boskapsafvel anlägga, att emot 9 daler smt. stycket,
årligen af låta 2 :ne stycken i Januari eller Februari månader burne
och till påföljande Michaelitid väl framfödda dugtiga
Tjurkalf-var, samt i fall han erhåller något Holländskt hjonelag, som han
förklarat sig vilja införskrifva till dess skötsel, bör han äfven
dertill förbindas, att af dem låta undervisa ortens innevånare
uti boskapsafvelns rätta ans och skötsel».
Kronofogden skulle genom pålysning i det härad, som var
i tur, minst fjorton dagar förut uppmana dem, som åstundade
att tillösa sig kalfvarna, att å viss dag och timme i slutet af
september månad för sådant ändamål inställa sig vid Djurön,
hvarest kronofogden själf eller, om han var förhindrad,
vederbörande kronolänsman skulle möta. Vidare tillkännagafs att, om
fler än två personer anmälde sig att få lösa dessa »skatt ekalf var»,
lösningsrätten skulle afgöras genom lottning emellan samtliga
tillstädeskomna sökande, hvarefter de, som erhöllo kalfvarna,
genast skulle till ägaren af Djurön erlägga den bestämda lösen
samt »styrka sig vara i stånd att anlägga boskapsafvel af den
äkta stora holländska rasen».
På det sålunda föreskrifna sättet har sedermera och intill
närvarande tid utlottning af kalfvar ägt rum från holländeriet
vid Djurön. Under en period i slutet af 1840-talet måtte
emellertid denna skatt ha fallit i glömska eller afsiktligt af
vederbörande negligerats. Från Vikbolands gille inkom nämligen till
Förvaltningsutskottet på dess möte den 27/i 1851 en anhållan om
Sällskapets bemedling för att få den gamla rättigheten att lösa
billiga skattekalfvar restituerad. Förvaltningsutskottet satte sig
i förbindelse med Gillets d. v. ordförande frih. Fr. Alex. Funck,
som hänvisade till Landshöfdingämbetet, emedan »denna hittills
i många år försummade utskyld blifvit ett mål för laga
undersökning wid Domstol». Enligt protokoll, fördt vid gillesmötet
den T/i2 1858, tyckes emellertid den urgamla lottningen åter
kommit in i sina gängor. Här läses: »I Ordförandens öfvervaro
hade den l sistl. Oct. efter vanlig pålysning, de s. k. Tvänne
Skatte Tjur-kalfvarne från Djurö Egendom blifvit utlottade ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
