Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. III. Nötkreatursskötseln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 171 —
nom förrättningsmannen, kronofogden i orten, hvarvid äfven
flere sökande hade tillstädeskommit. Lottningsrättigheten
tillhörde för denna årgång Lösings härad och utföll till fördel
för Tingstads socken emot vanlig lösen och förbindelse.
Samte-lige närvarande togo äfven den på stället befintlige
Boskaps-afveln i öfverskådning, hvilken befants vara af särdeles
växtlighet och storlek samt synnerligt godt hull. Särskildt anmärktes
och anvisades de kännetecken, som uteslutande skola tillhöra den
Holländska racen, neml. synliga ljusare silfverränder eller
ringar på det veka af kreaturets sidor. Men om det sökte
ändamålet, eller Boskaps-Afvelns förbättring inom Orten genom
denna utlottning egentligen vinnes är likväl ganska
problematiskt. Mången tror att nämnde förbättring snarare skulle
vinnas, om utlottningen omfattade hela paret eller en Tjur och en
qviga, hvilka tillsammans på ett och samma ställe utplanterades
mot alla de förbindelser som till den afsedda raceförbättringen
kunde anses bidraga.»
Detta holländeri har emellertid, som jag nyss antydt, för
ägarna till Djurön ständigt varit en synnerligen betungande
börda. Också omnämnas flera försök att därifrån vinna befrielse.
Sådana gjordes af dåvarande ägare i början af 1870- och
1890-talen, men blefvo utan resultat. Slutligen begärde Djuröns n. v.
innehafvare grosshandlaren Pehr Swartz i Norrköping i
underdånighet hos Kungl. Maj :t att få denna unika skattebörda utan
vidare aflyftad eller att få aflösa stamholländeriskyldigheten mot
erläggandet af ett kontant belopp af 5,000 kr., däraf räntan skulle
användas till inköp af tjurkalfvar af för orten lämplig ras att
fördelas mellan jordbrukare i Lösings, Östkinds och Björkekinds
härader, dock i annan ordning än efter utlottning. På remiss
från Länsstyrelsen kom detta ärende till Hushållningssällskapet
med anmodan om yttrande. Frågan hänsköts till
Nötboskaps-afvelskommittén, hvars utlåtande af Förvaltningsutskottet den
19/n 1910 godkändes. Här framhölls, att då nämnda institution
af flera skäl kunde anses föråldrad, afsikten med densamma bäst
uppnåddes, om ägaren till Djuröns egendom befriades från
skyldigheten att uppehålla stamholländeriet mot erläggande af en
summa en gång för alla af 6,000 kr. Detta kapital skulle ställas
under Sällskapets förvaltning och användas i och för inköp af
tjurar utaf inom länet premierbara raser, hvilka tjurar skulle
utlämnas genom lottning bland sökande ladugårdsägare inom
Vikbolandets trenne härad mot fem års räntefri amortering.
Då erfarenheten inom länet visat, att utlämnandet af tjurkalf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
