Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. IV. Hästskötseln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 250 —
förut, att skyndsamma mått och steg vidtagas för erhållande af
dugliga hästskötare. Och hnrn skall detta kunna ske annorlunda
än genom en god skola, där ynglingen får inhämta kännedom i
hästskötseln?» Denna angelägenhet har också sedan långt till
baka varit föremål för Sällskapets intresse. Sålunda hade
Skärkinds och Memmings gille i sin årsberättelse för 1871 gjort en
framställning till Sällskapet, att det måtte inrätta en
stalldrängsskola antingen fristående eller i förening med länets
landtbruksskola, där lärlingar kunde inhämta lärdom i utfodring, ryktning,
skoning och körning m. m.
På sammankomsten den 29/i 1872 afslogs dock denna
motion hufvudsakligast på grund af det outredda skick, hvari den
befann sig. Frågan återkom sedan ej förr än 1876. Den 28/i
sagda år lågo på Sällskapets bord ej mindre än trenne motioner
om åstadkommande af bättre hästskötsel inom länet. En
för-skref sig från Gullbergs och Bobergs gille, en från löjtnanten
A. von Arbin och den tredje från herr E. Tornérhjelm m. fl. Alla
syftade de åt samma håll, att på ett eller annat sätt söka bibringa
vår stallbetjäning en riktig uppfattning af vikten i deras
uppgift och om medlen att nå ett godt resultat af deras arbete. »Att
hästafveln och hästvården inom provinsen», säger löjtnant von
Arbin, »befinnes i ett sorgligt skick, derom lära väl tankarna
numera icke vara delade, och de ännu derpå tviflande vill jag
hänvisa till länets hästmarknader, der djurens beskaffenhet och
behandling ögonskenligen skall bevisa, att härutinnan är det
ingalunda väl bestäldt.» Han föreslår därpå alternativt bildande af
en stalldrängsskola för länet eller deltagande i en gemensam dylik
för flera hushållningssällskap.
Vid denna tid hade emellertid denna sida af hästskötseln
tillvunnit sig uppmärksamhet äfven från andra håll, hvilken
hade resulterat i startandet af »Allmän nordisk
hästskötareskola», som förlades till kaptenen C. A. Reuterswärds
egendom Klämestorp i Jönköpings län. En af de ofvan nämnda
motionerna gick också i riktning att understödja denna anstalt.
Sällskapet accepterade detta förslag och anslog för 1878 900
kr. till underhåll åt 6 elever. Man kunde emellertid ej uppbringa
fler än 4, hvilka också alla antogos. Skolan vid Klämestorp kom
snart att laborera med ekonomiska svårigheter, hvarför
understöd för upprätthållande af själfva institutionen påkallades från
resp. hushållnings sällskap. På Förvaltningsutskottets
hemställan anslog Sällskapet den 2/9 1878 med anledning häraf 200 kr.
att tillsvidare årligen utgå till understödjande af den nyttiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
