Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. IV. Hästskötseln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 258 —
landtbruksmötet. Om de utställda djuren af hithörande ras och
typ säger han: »Alla dessa hästar utmärka sig fördelaktigt
framför vår gamla inhemska arbetshäststam genom sina större,
djupare och bredare kroppsformer samt genom sitt lugna lynne.»
Såsom ett ytterligare testimonium för ardennerns lämplighet vill
jag anföra den resolution, som framkom vid Sällskapets
sammankomst den 28. jan. 1891, då direktör Insulander till diskussion
framställde den frågan: »Hvilken erfarenhet har vunnits om
Ar-dennerhästens lämplighet som afvelsmaterial för
jordbruksändamål?» Alla uttalanden gingo i samma riktning och kunde af
inledaren sammanfattas sålunda, »att den äkta Ardennerhästen
anses utgöra ett för provinsens behof synnerligen lämpligt material
för upphjelpande af arbetshästafveln».
Tvifvel om den mindre ardennerhästens lämplighet ha i
senare tid uttalats från fackintresseradt håll. Emellertid torde den
hafva häft en stor betydelse såsom öfvergångstyp och vara en
»mycket god grund att bygga på, när nu tiden synes vara inne
att våga öka densamma i storlek».1)
Det härofvan refererade föredraget af ryttmästare!! Holst
formade ut sig till ett fullständigt program för ett fruktbärande
arbete på häststammens förbättring. Till punkt och pricka har
Sällskapet äfven följt detsamma.
Den föreslagna föreningen, som skulle gå
Förvaltningsutskottet tillhanda, igenfinna vi i Kommittén för hästafvelns
främjande, som på höisten 1889 kom att efterträda Kommittén för
vårdande af Sällskapets fullblodshingstar. Dess medlemmar
blefvo landshöfdingen grefve E. De la Gardie, direktören I.
Insulander, grefve L. Douglas samt godsägarna C. O. Philipson
och Wilh. Heyman med bruksägaren O. de Maré som sekreterare.
Att Hästafvelskommittén, som den i nutiden benämnes, under
årens lopp nedlagt ett energiskt och konsekvent arbete i
enlighet med det gifna programmet, är i det föregående framhållet.
Också har utvecklingen gått raskt framåt. I sin redogörelse för
1911 års premieringar yttrar godsägaren Jac. Philipson om
ställningen vid denna tidpunkt:
»Den ädla hästafveln, som årligen gjort framsteg, visar
inom länet fortfarande bättring i kvalitativt hänseende, och af
TJr redlog. L hästprem. år 1911 i Ö—d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
